Finns det någon mer med autism, eller annan diagnos eller ingen alls, som upplever att man hoppas över steg? Typ som när man skriver man tänker fortare än vad man skriver så man missar ett ord och skriver ordet efter istället. Men att de sker i aktioner? Exempelvis: kom fram till att ska skulle ta en kall cola och popa popcorn. Man hoppas ju popcornen först för att det tar tid och colan är inte lika kall längre. Men med popcorn på hjärnan öppnar jag kylen? (där cola finns) Popcorn finns inte i kylen, var inte dags för colan. Men typ att hjärnan spolade fram eller hoppade över liksom.
Händer relativt ofta, vet inte varför. Någon annan som upplever likande?
