Jag är så jävla trött.
Ingenting fungerar. Mår så dåligt.
De satte nyss en eips diagnos, men jag vet inte om jag håller med.
Jag har aldrig haft instabila relationer, eller sett i svartvitt, att någon går från att vara som änglalik till en avskyvärd person. Jag har samma kompisar jag alltid haft. Har aldrig vart med i något bråk. Man kan fråga mina kompisar sen 13 år tillbaka, de har aldrig sett mig arg. Det syns aldrig på mig att jag blir arg. Jag har aldrig vart i en romantisk relation, känner inte att jag har det behovet heller. Mina känslor pendlar mellan depressiva tillstånd till ledsamhet. Det pendlar aldrig till glädje eller hopp.
Jag har ett självdestruktivt beteende, självskada i perioder men som enligt mig ändå är kontrollerbart. Samt 3 tidigare suicidförsök.
Jag säger inte att man behöver uppfylla hela raden med krav för att en diagnos ska kunnas sättas. Men det känns som så mycket är fel. Har jag verkligen fått rätt diagnos?
Ni som har eips, känner ni igen er? Uppfyller jag verkligen kraven?
