Aspergers- och plågsamt liv!

[Purple Qequmi]

Är det någon som vet om det är normalt att man vid Aspergers och ADHD upplever hela livet och hela världen som plågsamt, outhärdligt, sjukt, smärtsamt och ohumant? Och varför man upplever allt så? Det enda jag lever för är min ADHD-medicin som får mig att se lite ljus i tunneln!

[Indigo Jysyne]

Hej! Jag har ingen erfarenhet av hur man upplever livet vid sådana diagnoser men jag tänker att du kanske kan vända dig till någon inom psykiatrin och fråga. Man vill ju gärna må så bra som möjligt så ta all hjälp du kan få för att må bättre. Jag tänker också att det finns personer med sådana diagnoser som till exempel Greta Thunberg, som har Aspergers och Kristin Kaspersen som har Adhd vilka verkar fungera ganska bra i livet trots sina diagnoser. Det måste ju betyda att man kan leva utan att uppleva livet som så plågsamt trots diagnos. Hoppas du hittar någon utväg för så skall du inte behöva uppleva livet. Styrkekramar till dig

[Red Cuqivy]

Purple Qequmi skrev:

Är det någon som vet om det är normalt att man vid Aspergers och ADHD upplever hela livet och hela världen som plågsamt, outhärdligt, sjukt, smärtsamt och ohumant? Och varför man upplever allt så? Det enda jag lever för är min ADHD-medicin som får mig att se lite ljus i tunneln!

Det är väldigt vanligt att vi har depressioner med de diagnoserna. Själv har jag bara Asperger. Jag tror du är deprimerad.

[Purple Qequmi]

Red Cuqivy skrev:

Det är väldigt vanligt att vi har depressioner med de diagnoserna. Själv har jag bara Asperger. Jag tror du är deprimerad.

Ja jag är deprimerad! Haft kontakt med psykiatrin och haft olika LSS-insatser men det känns som att det är något helt annat jag behöver, för dessa insatser har inte hjälpt mig att må bättre.

[Blue Veqala]

Jag har autism och känner som dig. Och det är helt och hållet logiskt att känna så om man ser livet som det är. Men det varken vill eller kan människor göra. Så därför förstår dom inte varför dom känner som dom gör.

[Purple Qequmi]

Blue Veqala skrev:

Jag har autism och känner som dig. Och det är helt och hållet logiskt att känna så om man ser livet som det är. Men det varken vill eller kan människor göra. Så därför förstår dom inte varför dom känner som dom gör.

Menar du att det är vi som ser livet som det faktiskt är, och att andra inte kan eller vill se livet som det är? Det håller jag med om isåfall! Folk överlag verkar vara så nöjda och belåtna med saker som de är, och det har jag så svårt att förstå! Jag tycker de verkar leva i en bubbla, i en helt annan värld.

[Blue Veqala]

Purple Qequmi skrev:

Menar du att det är vi som ser livet som det faktiskt är, och att andra inte kan eller vill se livet som det är? Det håller jag med om isåfall! Folk överlag verkar vara så nöjda och belåtna med saker som de är, och det har jag så svårt att förstå! Jag tycker de verkar leva i en bubbla, i en helt annan värld.

Ja det menar jag. Människor ser inte livet objektivt. Dom filtrerar bort det dom inte tycker om eller håller med om angående hur den här verkligheten fungerar. Men sanningen är att kroppen du sitter i är som ett fängelse du vandrar runt i.  Du har egentligen ingen kontroll eller fri vilja. Livet och den här verkligheten piskar dig varje dag oavsett du ser det eller ej.  Det enda fria val man egentligen har är att välja att inte vara kvar. Men man kan inte vara kvar i den här verkligheten och samtidigt vara fri.

[Purple Qequmi]

Blue Veqala skrev:

Ja det menar jag. Människor ser inte livet objektivt. Dom filtrerar bort det dom inte tycker om eller håller med om angående hur den här verkligheten fungerar. Men sanningen är att kroppen du sitter i är som ett fängelse du vandrar runt i. Du har egentligen ingen kontroll eller fri vilja. Livet och den här verkligheten piskar dig varje dag oavsett du ser det eller ej. Det enda fria val man egentligen har är att välja att inte vara kvar. Men man kan inte vara kvar i den här verkligheten och samtidigt vara fri.

Det låter som att du är vaken/upplyst? (spirituellt sett). Jag är det och önskar nästan att jag inte vaknat, att jag fick vara kvar i ovetandet.. Ja jag vet att livet piskar en varje dag! Känns ju så orättvist, mot alla som inte har en aning!

[Blue Veqala]

Det beror på lite vad du menar med vaken. Dom flesta som kallar sig vakna pratar mest om mänskliga saker. Om vem som styr världen osv. Och det ligger väl såklart något i det. Men då missar man den större bilden. Såna saker har i grunden ingen betydelse och inget blir annorlunda oavsett vad man gör åt det. Det är mer en konsekvens av hur den här verkligheten fungerar. Det är livet självt som är problemet.

Jag tycker inte det är något negativt att se verkligheten som den är även om det är hemskt. Men om man inte ens är medveten om fängelset man sitter i kan man aldrig ta sig ur det tänker jag.

[Blue Veqala]

Det hade helt klart varit skönt om nån förstod vad man pratar om