Add

Tror jag har ADD. Har enorma koncentrationssvårigheter och märker på jobbet hur väldigt onaturligt det kommer för mig att hantera såna arbetsuppgifter. Det handlar inte om att orka lyssna på människor, se människor, det är inte ett problem jag har att kunna läsa av folk, absolut inte. Emotionellt är det inga problem.

Däremot läsa instruktioner. Jag kan inte läsa instruktioner för jag blir så stressad. Ibland kan jag inte ens läsa för det är som att texten försvinner. Kan heller inte multitaska utan att göra mängder med slarvfel. Måste ständigt gå tillbaka och rätta det som blivit fel. Det kan vara slarvfel (nästan alltid är det så), men också att jag är för okoncentrerad. Ju fler trådar som jag har ute på jobbet desto mer märker jag hur jag tappar kontrollen. Det är så lite som krävs.

Mina kollegor verkar inte ha det här problemet. Jag tänker ofta att jag har utbildat mig och arbetar med något där jag är svårt funktionsnedsatt – den delen av hjärnan är min totala svaghet. Koncentration och fokus, inte något med människor. Vad heter den delen av hjärnan där man ska fokusera? Det är ju knappast den kreativa hjärnhalvan. Inget med känslor. Det är något med koncentration och att kunna typ ta in fakta.

När det gäller studier har jag så länge jag kan minnas prokrastinering in i absurdum. Det är med blotta förskräckelsen jag klarar av det. Ibland gör jag ju inte det. Problemet är att jag “sitter fast” som jag upplever det. Jag kan inte förmå mig själv att studera – ju  mer stressad jag blir desto mindre får jag gjort. Tillslut blundar jag bara och tänker att det gick åt skogen – men grejen är att jag började ju aldrig!

Har upptäckt nu på sistone att varje gång det plingar till i min telefon tar det min uppmärksamhet i säkert en halvtimme. Hela dagarna går ut på att besvara dessa meddelanden. Nu är det nio pers som hör av sig samtidigt. Jag är totalt sönderstressad och helt passiv i att hantera min vardag. Känner bara stress och det jag borde fokusera på är deadline inför skolan – ett seminarium som är på måndag. Jag har inte ens börjat. Det är lite av en krissituation. Och imorgon ska jag arbeta också. Det är kanske omöjligt att hinna.

Så studerar, det gör jag inte. Fast jag läser heltid på masternivå, vilket kräver sitt såklart. Jag kan dock inte minnas att jag varit så känslig för input som ungdom och barn – inte på den här nivån. Jag kunde svara i telefon, leka med andra osv. Däremot på lektionerna satt jag bara och dagdrömde. Tittade ut genom fönstret och missade det mesta. Kunde inte koncentrera mig. Orkade inte bry mig heller. Jag visste att jag inte var dum och skulle ta igen det inför provet. Jag litade på mig själv och jag klarade mig alltid i skolan. Fick aldrig höra något på kvartssamtal. Var också populär som hade ett socialt liv i och utanför skolan. Men en ständig inre press att jag “låg efter” (vilket jag aldrig gjorde egentligen). Förutom som vuxen. Nu ligger jag ständigt efter!

Är det någon här med ADD? Visst är det så att man kan få hjälp av att göra scheman till sig själv? Samt sätta upp delmål? Kanske ty sig till tysta miljöer? Vilket komiskt nog är nåt jag alltid, alltid gjort självmant. Jag klarar inte av att det låter när jag ska koncentrera mig.

[Blue Vajeno]

Hejsan Indigo!

Jag känner starkt igen mig i hur du beskriver dina koncentrations problem och jag fick diagnosen ADD när jag var i tonåren.
Det finns nog mycket hjälp att få som du säger i skolan om man har ADD och behöver hjälp. Det är kanske inte omöjligt att du behöver ha en diagnos för att få den hjälpen dock?
Jag har själv aldrig tagit hjälp för min ADD men har ändå lyckats studera på högskola. Jag har också extremt svårt för att hålla koncentrationen under en föreläsning, nästan omöjligt skulle jag vilja säga. Det är även nästan omöjligt för mig att läsa en informativ bok, ett par sidor in så har jag glömt vad jag läste på första sidan. Det är lite som att jag läser alla orden var för sig inte hela meningens innebörd.

Jag fick som bäst betyg på en tenta när jag tittade på några PowerPoint föreläsningar och omvandlade meningarna/informationen till egna frågor.
Ett random exempel kan vara
“År 1994 sprang en vit björn förbi kungen när han var i Göteborg”

Så om jag tyckte att vissa delar av informationen var relevant gjorde jag om meningen till frågor.
ex
“Vilket år sprang en björn förbi kungen?” “Vilken färg hade björnen?” “Vilken stad var det i?”

Till slut hade jag över 100 olika egengjorda frågor som jag försökte lära mig utantill.
Jag fick nästan full pot på den tentan och flera av frågorna på tentan var mer eller mindre ord för ord som några av mina egna frågor.

Det gäller alltså att du hittar ett sätt som fungerar för dig att studera på. Sen eftersom du vet om dina problem så kan du ta upp det med en lärare eller skolkurator så kommer de säkert hjälpa till!

Blue Vajeno skrev:

Det är lite som att jag läser alla orden var för sig inte hela meningens innebörd.

Exakt! Så gör jag med. Har Hello Fresh där man ska laga mat utifrån extremt lätta anvisningar. Ändå hoppar jag runt mellan punkterna och måste läsa om hela tiden. En person frågade mig till och med en gång om jag övh kunde läsa. Jag skulle då baka något efter ett recept. Min lillasyster har sagt att hon inte heller kan läsa instruktioner (alltså vi kan ju men det kräver enorm ansträngning).

Blue Vajeno skrev:

Ett random exempel kan vara ”År 1994 sprang en vit björn förbi kungen när han var i Göteborg”

Ett jättebra exempel! Jag zoomar direkt ur när jag försöker läsa den. Blir märkbart ofokuserad och förstår övh inte vad som står och vad det kan tänkas betyda. Meningen är baklänges. Måste läsa sakta och högt. När du sedan ställde de där frågorna, det är först då jag förstår innebörden. Det får ett sammanhang.

Till på måndag när det är seminarium är anvisningarna så pass spretiga att jag har inte orkat förstå vad som menas. Det är så onödigt komplicerat (även andra studenter har reagerat på det) och så många sidospår att jag bara har lagt ner intresset att ens försöka förstå. Är alltså inte materialet (svåra akademiska avhandlingar) som är så himla svårt, knasigt nog. Det är inte där de skaver utan det är själva förståelsen om vad exakt vi ska göra. Och en trötthet i att inte ens orka försöka “tyda”. Har en känslighet emot andras rörighet, för är så ostrukturerad själv i huvudet.

Är det här klassiskt vid ADD?

[Blue Vajeno]

Jag kan inte svara på om din känslighet emot andras rörighet har med ADD att göra. Det är inte något som jag känner av så mycket.
Men jag kan inte ha en massa saker på gång, det måste få vara en sak i taget annars blir det rörigt. Jag har inte så mycket problem med att andra springer runt så länge jag får göra mitt.

Däremot förståelsen om vad exakt som ska göras kan jag relatera till, en gång hade jag en tenta som höll på i ca 3 timmar. Det var nästan två A4 papper med info om hur vi skulle utföra uppgiften så jag spenderade nästan 1 timme av tiden åt att försöka förstå vad jag skulle göra.

Kan även ta ett annat exempel, en person bad mig att ge henne ett par skruvar från en hylla.
Hyllan hade 3 plan med en hel del prylar på sig. Hon sa till mig “Kan du ge mig skruvarna som ligger i den vita plastmuggen”.
I mina tankar hade jag “skruvar…” samtidigt som jag letade sa hon upprepade gånger “I den vita plastmuggen”.
Det tog mig minst 10 sekunder innan jag fick ögonen på plastmuggen och då slog det mig “Aaah! Den. Vita. Plastmuggen”.

Så jag greppade ordet skruvar, men jag kunde inte få ihop att de låg i en vit plastmugg innan jag fick syn på muggen. Sånt händer bara när andra ber mig göra något, om jag själv får en tanke att jag ska göra något så vet jag precis vad jag vill och det uppstår inga problem.

[Green Gohyte]

Det finns en teori om inlärning och arbetsminne som kallas kognitiv belastningsteori eller Cognitive Load Theory. Jag är inte närmare insatt i det, men det handlar om att minska onödig belastning på arbetsminnet och om att använda stödstrukturer för att kunna frigöra mer kapacitet till det man faktiskt ska göra.
Bara en tanke: När du var yngre och gick i skolan var uppgifterna kanske på en nivå som var för enkel för dig, du hängde med bra utan större ansträngning och var mer eller mindre uttråkad. Nu har du mer komplexa saker att göra och behöver använda hjärnan på ett mer optimalt sätt.
Eftersom du inte behövde så fick du kanske inte så mycket träning på och erfarenhet av  inlärning under skoltiden.
Om man är högt begåvad så kan det också dölja funktionsnedsättningar.

Tack, vad snälla ni är som ger så mycket vettig feedback! Otroligt intressant.

Kollade lite vad ChatGPT säger om Kognitiv belastningsteori.
Du, Green Gohyte, sätter verkligen fingret på det tror jag, detta att känna att man blir just överbelastad av information. Det är det jag har problem med. Förklarar också varför jag inte kan ha kontakt med så många kompisar samtidigt.

Såhär säger ChatGPT.

Kognitiv belastningsteori (eng. Cognitive Load Theory) är en teori inom pedagogik och kognitionspsykologi som beskriver hur vår kognitiva förmåga att bearbeta information påverkar vår förmåga att lära oss och lösa problem. Teorin utgår från att vår kognitiva kapacitet är begränsad och att vi riskerar att överbelasta den om vi utsätts för för mycket information eller komplexa uppgifter.

Kognitiv belastningsteori delar in belastningen på vår kognitiva förmåga i tre olika typer:

• Inre belastning: Belastningen som uppstår när vi försöker bearbeta och förstå nya informationer eller komplexa idéer.
• Yttre belastning: Belastningen som uppstår på grund av omgivningen eller själva uppgiften som utförs. Till exempel att försöka fokusera på att läsa en text i en bullrig miljö.
• Onödig belastning: Belastning som uppstår på grund av icke relevanta faktorer eller överflödig information som inte bidrar till att lösa uppgiften.

Enligt kognitiv belastningsteori är det viktigt att reducera onödig belastning och optimera inre och yttre belastning för att lärandet ska bli effektivt. Lärare och instruktörer kan använda teorin för att designa inlärningsuppgifter som matchar elevernas kognitiva kapacitet och undvika överbelastning. Detta kan exempelvis göras genom att bryta ner en större uppgift i mindre delar, använda tydliga instruktioner och minimera distraktioner i omgivningen.