Mitt liv rinner ur mig.. fick nyss klart för mig från min såkallade sambo att jag inte är värd att se en solnedgång till.. ingen gillar mig längre varken han, hans föräldrar, mina barn, min pappa.. ingen vill ha mig i livet enligt han..jag är en enorm börda för alla. Själv sitter jag nu å googlar på natt tågs tider.. har ett jobb jag älskar. Som har blivit min tillflyktsort.. men nu är jag så sänkt så jag vill bara dra från denna värld.,Min sambo har stora alkoholproblem å har nu inte fått dricka på ca 1 månad då han nu går på en massa medeciner.. 8 olika sorter, typ morfin å gabapentin mm. Misstänker diskbråck i nacken. Han är så svart i sin blick. Och sista 2 veckorna har han dagligen sänkt ner mig. Idag känner jag som att det bästa är att bara försvinna..då ingen egentligen bryr sig.
