Hej. Vet egentligen inte hur jag ska börja. Det är första gången jag skriver i ett forum för massa människor, så jag kommer vara överallt. Har inte berättat för någon om detta förutom för två personer, den ena är en psykolog och annan en gammal klasskamrat. Kan börja med och säga att jag är 25-år och har lidit av depression, ångest och stress i nästan 9 år. Gick på en rätt stökig klass i grundskolan och det var inte förs en jag började på sjuan som allt ändrades för mig. Några klasskompisar jag umgicks med förändrades helt, dom började hacka ner på mig, kalla mig värdelös, säga “allt jag gör är att studera och du kan inte få bättre betyg än mig!” och kalla mig konstig.
Vi har varit i samma klass sen i tvåan i grundskolan och jag trodde jag kände dom men tydligen var det inte så. Till sist fick jag nog och sa till en lärare, men dom fortsatt ändå och detta höll på tills 9:an. Jag blev helt förändrad, blev tystare i klassen och utanför skolan, blev stressade hela tiden och fick ingen lugn. Till slut kände jag något som var okänt för mig, jag kände ren hat för dom här jävlarna! Det var helt sjukt! har aldrig hatat en annan människa så här att jag blev rädd, så jag var tvungen och dölja dessa intensiva känslor för min familj när jag kom hem.
Det enda som gav mig kraften att uthärda allt detta va min familj. Dom gav styrkan att fortsätta grundskolan till slutet och jag bestämde mig att helt sluta ha kontakt med min gamla klass. Jag försvann helt från sociala media, hade ingen kontakt med andra människor förutom ytterst få, hade alltså isolerat mig själv. När jag gick på gymnasiet umgicks jag nästan inte alls med någon, gick inte ut nästan alls med någon under hela av min gymnasietid. När jag tog studenten fanns det ingen glädje, utan bara ångest, stress och depression. Efter gymnasiet kom depressionen på full fart! Jag mådde verkligen inte bra, jag hade fokuserat så mycket på att klara av skolan, att jag inte visste vad jag ska göra efteråt. Det tog Covid för att få mig o inse att jag verkligen led av depression och att jag behövde hjälp.
Jag försöker att förlåta mig själv för att inte har varit starkare och försöker hitta mitt självförtroende igen!
