Vem är jag?

[Azure Cepevi]

Jag har lidit av psykisk ohälsa i form av depression, social ångest och bara allmän ångestproblematik i flertalet år. Om jag skulle tänka på mig själv, hur jag ser på mig själv och vad jag tror andra ser när de tittar på mig, så kommer jag inte på en enda positiv sak. Jag har så mycket självförakt och negativa tankar om mig själv. Det känns som att jag är depression och ångest, det finns liksom inget jag längre, eller jag vet snarare inte vad jag är om man tar bort problemen och sjukdomarna. Och det känns ju lite skrämmande om jag ska vara ärlig. Självklart vill jag jobba bort mina diagnoser så att jag ska kunna må bra igen, men samtidigt så vet jag inte vem jag är om jag inte har dom och vem jag blir då.

Det känns som att min depression har tagit över mig, och mitt ”rätta” jag. Jag kan inte beskriva mig själv. Jag tänker bara på ångest och depression då. Och jag vet ju i bakhuvudet att det inte är jag, man är inte sin sjukdom, men det känns så. Är det någon som kan känna igen sig eller förstå vad jag menar på ett ungefär?

Jag kan komma på flera positiva saker efter läst flera av dina trådar och svar till andra här: Verbal, empatisk, närvarande, lugn, klok, snäll och intressant.

Hej Azure Cepevi 🙂

Jag tänker att det är väldigt sällan som andra människor faktiskt tänker på en på ett sådant negativt sätt som vi ibland faktiskt förväntar oss. Som tur är. 🙂 Vet inte om det hjälper dig något. Hoppas det.

[Purple Qequmi]

Azure Cepevi skrev:

Jag har lidit av psykisk ohälsa i form av depression, social ångest och bara allmän ångestproblematik i flertalet år. Om jag skulle tänka på mig själv, hur jag ser på mig själv och vad jag tror andra ser när de tittar på mig, så kommer jag inte på en enda positiv sak. Jag har så mycket självförakt och negativa tankar om mig själv. Det känns som att jag är depression och ångest, det finns liksom inget jag längre, eller jag vet snarare inte vad jag är om man tar bort problemen och sjukdomarna. Och det känns ju lite skrämmande om jag ska vara ärlig. Självklart vill jag jobba bort mina diagnoser så att jag ska kunna må bra igen, men samtidigt så vet jag inte vem jag är om jag inte har dom och vem jag blir då. Det känns som att min depression har tagit över mig, och mitt ”rätta” jag. Jag kan inte beskriva mig själv. Jag tänker bara på ångest och depression då. Och jag vet ju i bakhuvudet att det inte är jag, man är inte sin sjukdom, men det känns så. Är det någon som kan känna igen sig eller förstå vad jag menar på ett ungefär?

Ja jag kan känna igen mig! Vet knappt vem jag är när jag inte mår dåligt! Har mått dåligt i så många år att det blivit “den jag är”.

Jag antar att du har sökt en massa hjälp och haft en massa kontakt med psykiatrin? För jävligt att de inte gör mer för att hjälpa folk tycker jag! Folk går och mår kasst i åratal och dessa så kallade experter ser bara på och gör ingenting!

[Purple Qequmi]

Anonym skrev:

Hej Azure Cepevi 🙂 Jag tänker att det är väldigt sällan som andra människor faktiskt tänker på en på ett sådant negativt sätt som vi ibland faktiskt förväntar oss. Som tur är. 🙂 Vet inte om det hjälper dig något. Hoppas det.

Vad spelar det för roll vad andra tycker?? Förändrar det hur man själv känner? Nej.

Jag kan känna igen mig extremt mycket på det här. Jag har också lidit av depression, extrem social ångest och lider fortfarande utav det.
jag har aldrig tänkt vad jag är utan min psykiska ohälsa utan den kommer alltid vara endel utav den jag är. Den har format mig till en ny person och man behöver acceptera att man har förändrats för alltid. Det kan vara jättesvårt jag vet men man måste kunna våga lita på sig själv.
idag anser jag mig ett med min ohälsa och är glad utav det jag har fått gått igenom för vem skulle jag vara idag om jag aldrig hade gått igenom det. Jag hade aldrig blivit den jag är idag iallafall, den saken är säker.