Velande, fegande, anpassande och tvekande

Jag känner mig totalt jävla trött i huvudet just nu. Jag har alltid, eller iallafall sen lång tid tillbaka, varit allt vad det egentligen innebär att vara fegis och bara anpassa mig till andra oavsett min egen vilja. Jag har nog aldrig tagit egna beslut och har jag det så har jag snabbt ångrat mig när jag börjat fundera kring vad det skulle innebära och vad som skulle kunna hända, eller ännu värre, fegar ur närvarande vänner visar att dom följer en annan väg än min. Min största trötthet just nu är att jag varit arbetslös och undvikande mot allt vad livet heter så länge nu att jag är rädd och tveksam mot minsta grej, inte minst för att min dator som jag gömt mig bakom så länge har kraschat och gjort att jag faktiskt behöver fundera över vad jag fyller mitt huvud med, vem jag vill vara och vilka beslut jag vill fatta. Jag har för en del följt manga/anime sen en lång tid tillbaka och spelat mycket tv-spel likaså. Mitt största grubblande just nu är angående den stora kontrasten däremellan och hur jag blir påverkad av diverse. Jag skulle säga att jag är som 2 olika människor från när jag är passiv och kollar anime jämfört när jag spelar PlayStation och agerar mer aktivt. Den största kontrasten måste ändå vara att manga/anime påverkar mig till att bli som en liten unge medan PlayStation gör att jag känner mig mer som en bombastisk ”vuxnare” människa. Ärligt talat så har jag ingen jävla aning vad jag sysslar med och jag känner inte som att jag är balanserad i mig själv. Jag vet inte vad jag ska göra.