Hem > Forum > Depression > Varje gång jag saknar henne , skadar hon mig med ord

Varje gång jag saknar henne , skadar hon mig med ord

Visar 1 inlägg (av 1 totalt)
0
  • Hej!

    När jag som är 21 år gammal för första gången i livet hittar kärlek , rasar mina drömmar på en vecka. Jag har inte erfarenheter av kärlek, är väldigt snäll, har ej erfarenheter av sex oxå vidare. Mitt liv ägnade sig åt ansvar för familjen för de är sjuka, bygga upp mina betyg för att komma in på högskolan och jobba sönder hela tiden. Jag matchade med en fin tjej en dag , vi pratade , hade roligt via samtal, träffades ett par gånger och haft roligt. Det dök upp några problem då mellan är vi vänner eller på G eller ihop. Jag ville veta men hon hoppade fram och tillbaka. Jag kunde inte hjälpa att jag fall för den tjejen och jag älskade henne så grovt så jäva grovt. Hon tyckte det är konstigt att jag älskade henne snabbt men men. Vi fortsatt som vänner till slut på grund av problem. Men oavsett vad så fanns hon i mitt hjärta dag och natt. Jag kom in på högskolan där hon bor, det var mitt livs finaste dag. Jag köpte en dubbel säng och allt i 2 för att dela med henne för hon skulle ju flytta ihop. När hon kom över var jag så glad men hon var annourlunda. Hon var kall, och typ skräm och äcklad från mig. Trots att vi är vänner men mina känslor var kvar ändå , jag ville alltid vara nära henne , kyssa henne och krama henne. Men hon var så torr mot mig, hjälpte aldrig mig med något i hemmet, var nästan rädd för mig , äcklad. Allt vi har planerat att göra när vi flyttar ihop har varit en lögn. Jag kände mig så förvirrad och mådde verkligen skit. Jag mådde skit , kunde ej sova , kunde ej plugga men hon var ute och handlar med sina vänner och hade kul. Aldrig frågat hur jag mår eller om det är okej med mig. Jag mådde ännu sämre. Sömn , hon, kärlek, plugg, allt på en gång , jag behövde verkligen att hon säger jag finns för dig eller ens hur mår du min vän, hur mår du älskling eller bara en kram. Jag vill inte ha kyss längre eller sex eller va fan jag hade lust för innan. Jag vill bara att någon finns för mig , hon är den enda jag känner i staden. Jag beslutade för att säga till henne att jag vill vara ensam trots att nej jag ville inte men jag fick en känsla att så länge hon är här jag kommer inte må bra för hon är inte den jag förväntade mig. Jag sa det till henne, men jag ville samma stund att hon säger varför , hur mår du egentligen, berätta för mig , men inget av detta hände. Hon tog det som att jag slängde ut henne. Hon försvann. Jag ångrade mitt beslut direkt dagen efter , jag kände mig så ensam utan henne, jag vill ha henne, hon är den jag älskar och hon är mitt allt. Hon blev så sur på mig att jag slängde ut henne, jag grät för första gången i mitt liv, jag sa förlåt , allt möjligt. Men hon förlät inte mig och var så elak och destruktiv med orden. Jag ville leka som att jag inte bryr mig då , hon skrev efter en vecka, när ska vi ses? jag svarade jag vet inte. Jag ville så gärna vara stark och slå emot då inte bara hon som gör det. Hon skrev Ok. Hon började filma när hon är med andra killar och koka mig , festa och visa hur glad hon var. Men jag var ledsen och ensam . Det var snart alla hjärtans dag då jag åkte till stan för att säga förlåt men hon tog inte bussen hon brukar. Då ringde jag henne och började gråta högt framför folk, jag sa att jag saknar henne och att jag älskar henne och bad henne att komma tillbaka. Men hon skrek istället på mig och kallade mig för massa skit saker , gav mig tid för träff och la på. När jag träffade henne då kallar hon mig för omanlig, barnslig, omogen, psykopat, idiot, säger saker som jag inte kan göra, att hon inte är min underhållnings objekt för jag sa att jag känner mig ensam. Oxå vidare massa andra destruktiva ord som verkligen tog på mig så hårt. Hon stack efter all skit hon slängde på mig då var jag ensam , ledsen , deppig och allt möjligt. Jag skickade till henne SmS efter en månad men hon slängde skit igen. Varje gång jag saknar henne och skriver då får jag höra att jag är dålig och idiot. Jag verkligen älskar henne , började skada mig, gråta på gatan själv, ångest, allt möjligt och skolan var det sista jag tänkte på. Allt jag drömde om förstördes, någon som finns för mig finns inte, någon som äntligen älskar mig finns inte. Nu är jag ensam i två månader , känner ingen i den staden. Det bara hon jag tänker på , saknar och ser i mina drömmar varje natt. Jag har aldrig älskar en människa så mkt , jag var redo att göra allt för att höra att hon finns för mig. Det känns så jävla jobbigt , varje dag och natt och det har känts så länge känner jag och kommer göra det länge.

Visar 1 inlägg (av 1 totalt)
0

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.