Jag har left med depression så länge jag kan minnas. Allt är skit. Jag vaknar upp nästan varge dag och önskade att de inte hände allt tyger mig…. vad jag ska göra, jobb, vänner, familj, att äta, att leva bara att existera… jag går på antidepressiva som jag har sen juni de har hjälp de all dagliga. Men de har get mig värre panikattacker som knapt går att kontroller. Innan kunde jag de men de går inte längre. Jag vill inte mer…. de blir för mycket… jag vill inte ge upp men ibland känns de hopplöst de blir inte bättre… jag vill sova men ändå inte för då vet jag att jag kommer vakna och få göra detta helvete igen…
Jag kan inte sova äta eller vara en normal person… när de värsta dipparna kommer och iget fungerar. Jag känner mig värdelös, en börda och är bara ivägen. Folk har de bätter utan mig…
Visst de är väll ledsna ett tag men de går över… så mycket kan jag inte betyda… fast jag vet att de är inte sant men de går inte att bli av med tankarna…
Vill bara försvinna och få detta helvete att bli över…
