Hem > Forum > Depression > Vad gör man?

Vad gör man?

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2
  • Trådstartaren

    Vad gör man när man tappat lusten att leva? Vad gör man när livet känns totalt meningslöst? Varför önskar man, när man går och lägger sig, att man slipper vakna upp nästa morgon? Varför känns den kommande döden som en befrielse från livets lidande?

    Jag har 3 jättefina barn så att ta mitt eget liv är i nuläget helt otänkbart men samtidigt har jag ingen lust att leva. Jag hittar liksom ingen mening med mitt liv så varför fortsätta med något som varken skänker glädje eller mening?

    Jag kör mycket bil i mitt jobb så jag fantiserar ofta om att jag är med om en trafikolycka och dör till följd av skadorna. Då skulle iaf mina barn slippa skammen av att deras pappa tagit sitt liv.

    Många frågor som far runt i skallen varje dag. Vill ju egentligen bara må bra men medicineringen och samtalen har inte gett önskat resultat.

    Jag provar att ”skriva av mig” här och få ut mina tankar i text för att se om det lättar på ångesten och likgiltigheten.

    ”Den friske har 1000 önskningar men den sjuke har bara 1”

    När man tappat lusten att leva… pratar med någon om det.  terapi eller bra vänner. Tränar. Äter bra mat. Vilar och sover. Gör saker som man tyckte om förut.  Är i skogen. Accepterar. Lycka till!

    Du håller näsan ovanför vattenytan igen och igen och igen. Det tar tid att hitta rätt medicin, person att prata med eller händelse i livet som gör att något vänder.

    Det är obehagligt att köra bil och tänka på bilolyckor. Att inte veta om du kommer få impulsen att göra det eller inte.

    Om du kraschar bilen för att ta ditt liv så blir det stora konsekvenser för flera olika parter. En utredning görs av flera myndigheter, tex. polisen och trafikverket. Detta eftersom det var en dödsolycka och man är mån om att utreda dem i syfte att kunna förebygga dem i framtiden. Utredningen kommer sannolikt visa på att det var ett självmord eller i varje fall förarens fel.

    Dina barn kommer alltid få undra om du somnade vid ratten/liknande och fundera på hur det kunde hända. Eller om du tog ditt liv. Jag tror inte dina barn skulle känna skam om du tog ditt liv. Men de skulle sannolikt känna ilska och en mycket stor sorg som kommer följa dem i deras liv.

    Det kan kännas skönt att fantisera om det. Det är en trygghet att veta att du kan göra det för att få slippa all ångest, skam och hopplöshet. Det alternativet finns kvar. Men tänk inte på det, då blir hjärnan mer och mer bekant med tanken. Försök tänk på något annat, jag vet att det är svårt. Det är tungt, det kommer vara tungt en lång tid innan det sakta vänder. Håll ut och håll näsan ovanför vattenytan.

     

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2

Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.