Hem > Forum > Depression > vad är det med mig?

vad är det med mig?

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3
  • Ibland undrar jag seriöst vad det är med mig. Det finns mycket om mig som jag inte förstår. Men det största är min empati och sympati. Jag blir arg på mig själv när jag inte reagerar “som man ska”. När något hemskt händer bryr jag mig inte. Skulle min familj dö tror jag allvarligt talat att jag inte skulle bry mig. Men dör en hund jag gillar i en film då gråter jag fan floder. När tex. min bästa vän är ledsen för något jag sa eller något jag gjorde som personen tycker är fel, bryr jag mig inte ett skit. Jag låtsats att jag bryr mig och ibland låtsats gråter jag och ber om förlåtelse och säger allt det de vill höra.

    Jag är också en patologisk lögnare, det har jag varit sedan barns ben. Att dra vita lögner eller överdriva på ett trovärdigt sätt känns lika naturligt för mig som att himlen är blå, men jag kan liksom inte sluta. Ibland kan en lögn jag sa för flera år sedan fortfarande hålla på. Ibland börjar jag nästan tro att lögnen är sann. Det är en del av min personlighet som jag inte alls tycker om och försöker verkligen sluta.

    Jag funderar ibland på om jag är sociopat men har läst symtomen och jag har inte haft något trauma i barndomen som skulle ha resulterat i sociopati. Jag blir aldrig vän med någon bara för att ha vänner. De vänner jag har ger mig något, en kanske gillar att parta, då är jag med den personen när jag vill göra något spontant, en annan kanske är bra på att ge råd då går jag bara till dem när jag behöver råd och inget annat och så vidare. Romantiska relationer har jag väldigt svårt för, mest för jag kan typ inte bli kär. Jag saknar väl den typen av empati och sympati det krävs för att gilla någon så mycket och känna så starka känslor för en person.  Jag ser många människor som hinder eller att de bara är i vägen för mig. Jag vill mest bara vara själv och önskar ibland att en zombie apokalyps eller något sådant skulle komma och ta bort alla människor så jag kunde vara själv.

    Jag vill mest bara ha ett namn på detta för fan vad jag stör mig på att jag inte vet vad det är.

     

     

    Avatar

    Du låter som en social kameleont vilket oftast är biologiskt bipolär och/eller adhd/ASD i olika grader. Med drag av Kluster B personlighetsstörningar. (Anti social etc)

    jag var väldigt lik dig tills jag lärde mig känslor, matematiskt för mig, precis som all interaktion med andra. Alla hade ett syfte då jag inte har några sociala behov, är för att jag har lite ”schizofreni”-drag. (Spenderar mer tid inom mig än externt)

    Lögnerna slutade när jag började med adhd medicin och accepterade mig själv. Nu är jag bara ärlig, så att jag inte börjar leva en lögn igen. 🙂

    var övertygad att jag var psykopat/sociopat tills diagnoserna ramlade in, nu vet jag att jag lider massivt av empati. Därför stängde av den i många år.

    Trådstartaren

    (Svar till Red Pirecy) Satt och läste lite om det du skrev nu och känner igen det mesta, är redan diagnostiserad med ADD och har autistiska drag. Går hos BUP nu så tror jag ska ta upp detta där och se om de kan hjälpa mig på något sätt. Tack för svaret 🙂

    Avatar

    (Svar till Red Pirecy) Satt och läste lite om det du skrev nu och känner igen det mesta, är redan diagnostiserad med ADD och har autistiska drag. Går hos BUP nu så tror jag ska ta upp detta där och se om de kan hjälpa mig på något sätt. Tack för svaret 🙂

    Viktigaste för mig var att börja vara ärlig och prioritera rätt vänner – Med medicin för adhd så försvann de värsta impulserna, lätt att man modifierar sina historier när man agerar för snabbt 🙂

    idag äter jag medicin för adhd och anti psykotiskt för bipolär. Är man bipolär är sömnen det viktigaste, kan vara vaken i dagar annars 🙂 (har lågt till inget naturligt sömnbehov pga bipolär)

    annars hade adhd medicin varit nog(Attentin).

    Om du får någon fundering skriv här, är 100% ”frisk” idag, så lärt mig en del knep 🙂

    men för alla så är sömn och regelbunden mat och rutin viktigast för välmående, och att vara ärlig mot sig själv och sina känslor!:) (diagnoser är inte mentala sjukdomar, det är biologiska brister som kan medicineras så inget att skämmas över!)

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.