Hem > Forum > Depression > Tom

Tom

Visar 2 inlägg - 1 till 2 (av 2 totalt)
1
  • Trådstartaren

    Mår kas och gjort så i över ett år, funderar på att avsluta mitt liv varje dag.

    Har sambo, barn, jobb mm

    Men livet i sig, är bara jobbigt för mig, ser inte fram imot någonting, allt känns meningslöst förutom att mina barn behöver mig.

    Sköter om mig, äter bra, rör mig, dricker inte, är omtyckt socialt, Är endå alltid trött och orkeslös.

    Bästa stunden på dagen är när jag får gå och lägga mig, värsta att vakna.

    Är medelålders och har kämpat med olika kontakter och mediciner i 10-15 år (bipolär diagnos) . Inget har gjort mitt mående bättre, bara gör vad som förväntas för att inte oroa. Mår inte bättre på mediciner men blir slöare i tanken och kanske mindre orolig

    Brukar generellt må lite bättre på sommaren men inte denna sommar, även fast jag inte haft motgångar eller problem av något slag, har svårt att sova eftersom tankarna rullar mycket.

    Vad är meningen med livet? Hur ska jag orka kämpa på varje dag tills jag dör naturligt? Vad är syftet med det när man känner sig klar.

     

     

    Om du har barn så är väl det en stor anledning att fortsätta kämpa!

    Sen jag blev sjuk för många år sen, så vet jag exakt vad jag skulle göra med livet om jag kunnat bli frisk och leva ett ”normalt” liv.

    Att skaffa barn skulle absolut göra mig lyckligare.

    Att man känner sig lite deppig av och till i livet händer alla, oavsett vad man lever för slags liv.

Visar 2 inlägg - 1 till 2 (av 2 totalt)
1

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.