Tar medicinerna bort mina känslor

Jag har nu i fyra månaders tid ätit setralin imon min depression och ångest. Jag har även atarax utskrivet som jag kan ta vid behov.

Först va det 50mg kände fortfarande att jag inte kunde leva med mig själv.

Sedan va det 100mg det blev lättare men tomheten ökade. Det känns som att mina känslor nu är spöken av vad jag egentligen känner.

150mg och jag märkte att jag inte längre grät. Jag är rädd för att inte ta medicin och jag är rädd för att ta den. Rädd för att det känns som jag behöver skrika, gråta och slå på nånting men jag kan inte. Det känns som att nån har lagt ett lock på mina känslor men lämnat en springa öppen så jag fortfarande kan känna av dem.

jag har i två dagar struntar i att ta min medicin jag har bara äcklats av den och äcklats av vad jag själv behöver. Trots att jag inte tycker det är något fel i att ta medicin så äcklas jag över att min medicin är en av sakerna som håller mig vid liv. Hur som helst så undrar jag hur andra känner sig av medicin? Och jag skulle verkligen behöva motivation som hjälper mig att ta den ikväll för jag är rädd att jag förvandlas till skalet av en människa.

God f.m. här på Mind Forumet.

* Är LIVRÄDD för att inom kort bli tvungen att bli “LPT” patient och tvångsmedicinerad Pga mina väldigt starka självmordstankar…

* Hatar stark farma pga vet att de kan ev. påverkar hjärnans inre… (Här läst mycket medicinska tidskriften / studier etc… Och utbildning inom både psykiatri och psykologi och inom medicin etc… och dess övriga former av specialkunskaper…)

* Om jag ska leva vidare då vill jag ha kvar min hjärna och min höga “IQ” etc…

* Har du ingen God Läkarkontakt / Överläkare som du kan rådgöra om det du ev. Kan behöva ta, alltså farma/medicin för att må bättre i din hälsa?

* Om din farma/medicin gör dig värre i din hälsa rekommenderar jag STARKT dig att försöka kontakta vården och se om du som patient ihop med någon form av Läkarkontakt/Överläkare Kan finna en bättre lösning för dig, ditt individuella plan så att säga, låter detta intressant eller avfärdar Du detta pga ev. har dålig erfarenheter inom vården, alltså t.ex. ingen som ser att du ev. “Ropar på hjälp” eller behöver åtminstone någon som hör på dig etc, har jag rätt eller är jag ute och cyklar här???

Önskar dig en fortsatt trevlig Onsdag även fast jag egentligen personligen inte mår bra men kan väldigt mycket om vård etc…

Jag håller med Pink,  sök en bra läkare. Den läkare som skrivit ut tabletten är ju lämpligast. Jag hade det som du för tre år sedan då jag inte fick sova på grund av störande grannar och heltidsstudier, jag har även fibromyalgi sedan tonåren. Det var vårdcentralen som skrivit ut medicinen, men jag åkte till psykjouren, fick sova över natt där på avdelning och fick prata med en specialist. Jag skulle åka på en kortare resa dagen efter jag blev utskriven och de ändrade min medicindos och önskade mig trevlig resa.

Jag blev mycket bra omhändertagen, jag hoppas du får möta samma omsorg!

Jag är inte heller så stark just nu, men det ska gå att få ordning på livet igen.

Känner igen mig med OP.

Äter också Sertralin och är för tillfället på 100mg dos. Tycker det är svårt att skilja på känslorna och vet att jag påverkas mycket av den men känner mig fortfarande nere och har sjukt mycket ångest. En del av mig vill ju ta mer och en annan vill ta mindre.

När jag ville sluta ta medicinen i december rådslog min läkare att jag skulle ge medicinen en chans i minst 6 månader för att kunna mäta resultatet på ett bra sätt. Eftersom de händer så mycket i huvudet och förändrar beteendet så är det vettigt att landa i det innan man bryter mönstret. Det är inte farligt att hoppa över en dag eller två och sen börja igen. Men det skapar rubbningar som kanske kommer uppfattas som ökad depp/ångest när man tar medicinen efter två dagar. (ungefär som känslosvängarna när man börjar ta medicinen)

Med det sagt tycker jag du ska följa ditt recept och läkarens rekommendation tills du pratat med läkaren om att bryta upp eller förändra behandlingen.

Smärtmedel som snabb lösning…. men det är klart att de förstör din hjärna i slutändan, för de omöjliggör informationsflödet i kroppen, vilket förstör hjärnan på sikt.
Nu har man studerat dessa , men det är principen för alla smärtmedel.
Don`t mess with your brain!