Hej, jag låter mitt namn vara oskrivet. Vet dock inte om min information som jag angav när jag gjorde mitt konto för forum användning kommer att synas här men iaf känner att ni kanske har lite synpunkter på min tråd. Är en kille på 29 år och jag har stadigt arbete dock mitt sociala liv suger. Har inte haft någon social kontakt med någon ”viktigt person” sedan 2007. Och att inte ens nämna det motsatta könet så var det senast 2008 som jag hade någon alls kontakt med en kvinna. Allt i mitt liv känns så fucked up men på andra sidan känns det så underbart på något sätt. Asså detta som jag känner liknar ingenting, det liksom bara överdriver i negativa känslor vissa dagar. Ibland känner jag så pass att jag vill bara gå ut i mitt kök och ta den vassaste kniven jag kan hitta och skära mina handleder så långt jag kan. Ikväll blir det mitt 4:e försök, dock ska jag väl säga att ikväll blir det mitt 3:e försök för jag har ännu inte försökt att utföra det 4:e….. Asså jag vet inte varför jag skriver via detta forum, jag vill på något sätt bara ha lite kontakt tillbaka. jag håller för mig själv. Jag har inget socialt överhuvudtaget. Har inte haft detta på cirka 9 år…. Anyway känner mig nära slutet ikväll….
16 februari 2018 kl. 15:35
Suicide!
-
-
Gör det inte snälla du! Låt de här på mind hjälpa dig! Eller prata med en jourhavande präst? Känner mig också ensam och kärlekslivet är det bye bye med men jag hankar mig fram :). Kanske kan du hitta något lite skäl att stanna kvar? Jag känner verkligen med dig när jag läser vad du skriver. Varför känns det underbart? Jag tvingar ut mig på daglig verksamhet, det är mitt sociala liv…ler och är käck men inombords är det blankt.
-
Avregistrerad användare skrev:
Hej, jag låter mitt namn vara oskrivet. Vet dock inte om min information som jag angav när jag gjorde mitt konto för forum användning kommer att synas här men iaf känner att ni kanske har lite synpunkter på min tråd. Är en kille på 29 år och jag har stadigt arbete dock mitt sociala liv suger. Har inte haft någon social kontakt med någon ”viktigt person” sedan 2007. Och att inte ens nämna det motsatta könet så var det senast 2008 som jag hade någon alls kontakt med en kvinna. Allt i mitt liv känns så fucked up men på andra sidan känns det så underbart på något sätt. Asså detta som jag känner liknar ingenting, det liksom bara överdriver i negativa känslor vissa dagar. Ibland känner jag så pass att jag vill bara gå ut i mitt kök och ta den vassaste kniven jag kan hitta och skära mina handleder så långt jag kan. Ikväll blir det mitt 4:e försök, dock ska jag väl säga att ikväll blir det mitt 3:e försök för jag har ännu inte försökt att utföra det 4:e….. Asså jag vet inte varför jag skriver via detta forum, jag vill på något sätt bara ha lite kontakt tillbaka. jag håller för mig själv. Jag har inget socialt överhuvudtaget. Har inte haft detta på cirka 9 år…. Anyway känner mig nära slutet ikväll….Hej! Det låter verkligen som du har det riktigt jobbigt just nu. Självmordstankar
är inte ovanligt när man mår dåligt, men det är viktigt att du tar dem på allvar.
Det går att få hjälp och har man självmordstankar behöver du prata med någon
om dem. Det kommer inte att vara så här jobbigt konstant. Har du konkreta
självmordsplaner behöver du komma till akutpsykiatrin. Ett steg på vägen som
verkligen kan vara värdefullt är att kontakta Självmordslinjen på 90101 eller
mind.se/sjalvmordslinjen. Där kan du anonymt ringa eller chatta dygnet runt
med någon av Minds utbildade volontärer. Det kommer att vända, men du
behöver få hjälp. Vi tror på dig. -
Jag hoppas att du söker dig till akutpsykiatrin och får hjälp, testa med 1177 om du känner dig osäker på hur du ska gå tillväga för att få bästa möjliga vård.. eller ring 112 och be att en ambulans eller polis hjälper dig till akutpsykiatrin..
ta hand om dig, va stark och kämpa mot självmordstankarna..
Du måste logga in för att kunna skapa nya trådar.