Hem > Forum > Depression > Snart ger jag mig av.

Snart ger jag mig av.

Visar 5 inlägg - 1 till 5 (av 5 totalt)
4
  • Jag har aldrig känt att jag hör hemma på jorden, var jag än är så längtar jag hem men vet inte var hemma är. Kan sitta i min egen lgh och längta hem något så förbannat. Jag har varit inom vården i en herrans massa år, gått igenom ett 20tal olika mediciner utan resultat, så nu har jag lagt ner den biten med mediciner och terapi. Försöker klara mig själv. Men intresset för att göra saker finns inte, även småsaker är jobbigt, som att handla eller gå ut och gå eller umgås, städa osv. Aldrig någon lust med något, måste alltid tvinga mig till allting. Kommer inte ens ihåg senast jag kände något intresse utav att delta i livet, har varit deprimerad i 17 (!) år! Livet verkar helt enkelt inte vara nåt för mig. Ville chatta med ”mind” då jag har telefonskräck men är hela tiden fullt i kön. Men skitsamma, vad kan de göra, inget. Har inga som helst mål eller drömmar. Vill helt enkelt inte vara här. Och det blir inte bättre, under dessa 17 år har jag någon hyfsat ok dag här o där men känner aldrig någon lust att leva. Har hållit mig vid liv för mammas skull. Men det funkar inte längre. Vantrivs på jorden. Och jag stör mig på alla som påstår att de försökt begå självmord men misslyckats. Man misslyckas inte om man Verkligen vill dö. Då ser man till att ingen hittar en, man väljer en säker metod. Ett misslyckat självmordsförsök är ett rop på hjälp och inget annat, det är inget fel att be om hjälp, även om den inte existerar. Ok om man överlever efter att ha blivit påkörd av ett tåg, då snackar vi. Men annars… haha nej. Jag önskar jag kunde säga att, det blir bättre, men det blir det troligen inte. En del av oss är helt enkelt inte menade att vara här. Men ta hand om er så gott det går. Hoppas du är en av de som går att hjälpa, kram

    Bara så du vet, om någon tar sitt liv är det ett trauma omgivningen aldrig återhämtar sig ifrån. Om personen aldrig hittas, mångdubbelt värre. Och påstå inte att hjälp inte finns. Det gör den. Ta inte hoppet ifrån människor som mycket väl kan få ett bra liv! Många unga krisar, ibland under flera år, innan de hittat sin plats och lever sen ett bra liv. Är man ung har man inte så stort perspektiv och tror ofta att livet alltid kommer vara svårt.

    Trådstartaren

    Bara så du vet, om någon tar sitt liv är det ett trauma omgivningen aldrig återhämtar sig ifrån. Om personen aldrig hittas, mångdubbelt värre. Och påstå inte att hjälp inte finns. Det gör den. Ta inte hoppet ifrån människor som mycket väl kan få ett bra liv! Många unga krisar, ibland under flera år, innan de hittat sin plats och lever sen ett bra liv. Är man ung har man inte så stort perspektiv och tror ofta att livet alltid kommer vara svårt.

     

    Så fruktansvärt invaliderande svar… Snacka om att förminska en  annan människas lidande.

    1) jag är inte ung,så den där filosofin kring unga som du tydligen har den får du kasta på någon annan.

    2) Haha. Det finns hjälp att få skriver du. Du tror inte jag testat allting. Vården har givit upp om mig. Utsparkad. Ett hopplöst fall, någon som inte går att hjälpa. Har mått dåligt i 17 år, tror du inte jag har hunnit med att testa alla mediciner, alla terapiformer, en massa saker utanför vården? Inget hjälper.

    Min mening var inte att förminska ditt lidande, absolut inte, är verkligen ledsen för din skull att du känner som du gör. Förstår att du inte är jätteung, det framgår, liksom att du har testat det mesta. Men, risken är att andra som läser det du skrev påverkas att tro att de kommer ha det likadant i årtionden också. Vilket ju väldigt långt ifrån alltid är fallet. Kan i värsta fall få unga människor i en djup kris att tappa hoppet och därför är det djupt oetiskt att uttrycka sig som du gjorde. Men jag tycker inte du ska ge upp. Kommer säkert bättre läkemedel framöver.

     

     

    Avatar

    Jo man kan misslyckas oxå om man verkligen vill dö..Har träffat flera som överlevt mirakulöst  men fick  sämre liv efter självmordsförsöken. Ibland hör man om personer som inte skulle överlevt svåra olyckor men ändå gjorde det på något mystiskt vis, det finns inte alltid förklaringar i många fall. Det gäller även ”säkra” självmordsförsök. Man kan aldrig veta om man blir en ”grönsak” och utlämnad helt till andra och med mycket mer lidande än du har idag. Just därför är självmord så riskfyllt.  Är det meningen att du ska dö innan ålderdomen så gör du det. Men det är inget du ska besluta om själv, lika lite som du beslutade om att födas. Hoppas verkligen du hittar någon lindring i ditt dåliga mående!Skriv gärna av dig  här

Visar 5 inlägg - 1 till 5 (av 5 totalt)
4

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.

Vi har gjort en säkerhetsuppdatering på Mind forum som innebär att logga in-förfarandet har ändrats. Du kommer i samband med att du loggar in få ditt lösenord skickat via e-mail.