hmm… jag förstår till viss del. känslan av mörker och självmordstankar är något jag har upplevt hela min tonårsperiod, och snart fyller jag 18. men, jag firar nyår, för att, för mig själv, visa att jag klara 1 år/ 12 månader/ 52 veckor/ 365 dagar, till. inte för att fira ett nytt jävla år för det stressar mig. men för att fira att jag klarat lite till. trots att jag inte trodde att jag kunde. förra nyårsaftonen trodde jag att det skulle vara min sista. men det var inte det. så nu firar jag för mig själv att jag har varit starkare än jag trott. det är, för mig, enda sättet att ta mig igenom dagen. jag hoppas du får en någorlunda trevlig nyårsafton, i alla fall inte tortyr-grad på det hela. skickar styrkekramar till dig.
