tankarna är nu konstanta och vet inte vad jag ska ta mig till. vill bara försöka igen, saknar att vara drogpåverkad. senaste försöket var över två år sedan men jag kommer ihåg känslorna så klart. saknar det fysiska jag kände i kroppen. det var hemskt och vill inte belasta vården mer just nu men usch det är så skönt att bara känna allt fall bort.
är så trött och redo att dö. inget betyder något längre
