Självhat

Min partner har djup ångest och en stark självhat kopplad till sin personlighet och framför allt prestation. Vi har en fin relation där vi kan prata om hur hen  mår och jag har försökt att vara där, lyssna och ge stöd.  Min partner har sökt hjälp i många år och har gått i KBT terapi och sedan 4 år tillbaka medicinering. KBT har inte haft någon bra effekt men medicin har faktiskt hjälpt hen under första 3 åren men sedan ett tag tillbaka har känslor av självhat och ångest kommit tillbaka … ännu starkare än tidigare och vid ett tillfälle har hen skurit sig själv för att “lätta” på känslorna, inte ett självmordsförsök enligt min parter.

Den här sjukdomen är hela familjens sjukdom, från morgon till kväll försöker jag läsa av känslorna hur min partner mår, frågar om hen vill prata ,  vaknar på nätterna för att kramas vid ångestattack samtidigt som jobb, familj och hemmet ska tas hand om…en känsla av hjälplöshet börjar krypa in …hur länge orkar man. Men tanken med det här inlägget är inte självömkan, jag vill gärna veta om det finns hjälp  att få ? Finns det något med liknande situation både den drabbade eller någon nära som har fått professionell hjälp ? Min partner har nu fått återigen tid hos en psykoterapeut (KBT igen ), medicinering med samma dos kvarstår då läkaren ansåg att den dosen är tillräcklig. Eftersom KBT har inte fungerat tidigare och medicineringen har inte förändrats anser jag inte att hen har fått hjälp och ärligt talat så vet jag inte vart man kan vända sig. Psykiatri ? Privat? Vi bor runt Stockholmsområdet och är villiga att pendla om rätt hjälp finns.

Hej! Jag har haft liknande problem under i princip hela livet, och gick i terapi i 7 år (de flesta terapeuter var KBT-terapeuter) utan att bli hjälpt. Jag växte upp i en dysfunktionell familj, men ingen av terapeuterna berättade för mig att den psykiska misshandeln kunde leda till trauma. Självhat kommer ofta från att fått höra kritiska saker om en själv, bli utsatt för våld eller bli ignorerad under lång tid. Har din partner varit med om något liknande?

När jag sökte mig till en trauma-informerad psykolog (psykodynamisk terapi) så började jag bli hjälpt, även fast det inte hjälpte helt, då att endast ha prat-terapi sällan hjälper helt mot trauma. Om jag hade haft råd i dagsläget hade jag sökt mig till IFS-terapi, Somatic Experiencing-terapi, eller någon annan form som fokuserar mer på det kroppsliga istället för kognitiva. De formerna är fortfarande ovanliga i Sverige pga traumabehandling är så nytt. Men nu under pandemin har terapeuter utomlands börjat ha digital terapi, så det hade kanske varit värt ett försök.

För mig har KBT alltid känts som att man inte behandlar grundproblematiken, och som att man nästan beskyller klienten för hens tankar/känslor istället för att utforska på djupet, varför en tänker/känner som hen gör. Det hjälper kanske folk med lättare ångest/depression-problem, men inte de med svårare depression eller (c)ptsd.

Starkt av dig att fråga om hjälp! Hoppas det löser sig för er

Det ska vi kolla upp, tack. Jag håller med att KBT inte hjälper vid svår ångest men det verkar vara den enda typen av terapi som erbjuds idag.   Jag har även funderat på compassion fokuserad terapi men metoden är ganska okänd i Sverige, har googlat med hittar inga utbildade terapeuter.

Ett litet tips från mig är att kolla upp EMDR (det är för trauma). Själv sökte jag det på emdr.se, mailade och tre veckor senare satt jag där i terapistolen. Det är givetvis en privat mottagning. Men det gick så oerhört fort. Håller med om att KBT är rätt grunt och ju lite lurigt på något sätt. Förmodligen överkurs att försöka “bota självhat” med. Brukar fungera bättre mot spindelfobier sas.

I EMDR riktar man in sig just på sådant som självbild, hur man blivit påverkad av traumatiska situationer i livet, och försöker självläka genom hypnos.

Självhat? Självbespegling. Har du möjlighet att komma bort ifrån din pressade vardag? Det finns ju alla möjligheter att ta sig ur negativa tankemönster på annat sätt med hjälp av KBT terapeuter och traditionell sjukvård. Jag känner inte dig men jag kan inte förstå att du ska ha en anledning att känna självhat. Jag tror inte på att du ska analysera din barndom eller anknytningsmönster. Lev i nuet, hitta dina copingstrategier och bygg upp en hälsosam vardag med bra relationer och så.