Ser ingen framtid trots att man har ”allt”

Jag är bara 20 år och känner redan att livet framför mig orkar jag inte med. Jag pluggar på universitetet för att hålla mig igång, jag har en pojkvän som jag snart firar 3 år med, en familj som älskar mig och kan rida när jag vill. Men… jag har alltid haft en känsla av varför lever jag? Varför kan jag bara inte försvinna? Jag vill inte leva. Det är som ett hål bara har blivit större och större genom åren och jag vill så gärna säga till min familj och pojkvän, men jag är så rädd för att de ska bli rädd för mig. Jag är rädd för att jag ska vara ett misslyckande för min mamma och pappa, att jag bara är en trasigt barn som måste fixas med professionell hjälp. Jag såg hur de behandlade min syster när hon blev utbränd och att de bara klagade på henne och att de sa att det är hennes egna fel.

Min pojkvän vet om att jag kan ha perioder där jag blir ”deppig” men mer än så vet han inte. Jag har inte heller många vänner då många utav dem har jag inte längre kontakt med på grund av depression. Jag känner mig hopplös och vill bara försvinna från allt.

 

Hej,

Hör att du har det jobbigt. Kan det vara så att just eftersom du inte får ventilera hur då mår innerst inne så är det svårt också att ta sig ur den här depressionen? Tänker att livet och i relationer finns det så många dimensioner och känslor – ett hav av nyanser. Om man inte får berätta för sina närmaste hur man mår innerst inne av rädsla för att det ska bli ännu värre så tror jag just att det i sig kan riskera att bidra till att man mår ännu sämre?

Tänker att du heller inte är ett trasigt barn som behöver fixas, utan det låter mer som att du kanske behöver bolla med någon och kunna tala öppet om det du upplever som jobbigt? I framtiden om din pojkvän kanske mår dåligt (alla riskerar ju att göra det i livet vid någon tidpunkt) kommer du säkert kunna vara ett fantastiskt stöd eftersom du vet hur det känns. Kanske du kan vara den som värnar om att det ska vara accepterat och något fint att våga dela även de svåraste känslorna med varandra?

Massa kramar till dig