Hem > Forum > Depression > Saknad av självrespekt

Saknad av självrespekt

Visar 5 inlägg - 1 till 5 (av 5 totalt)
4
  • Hej!

    Jag är en tjej på över 20 år som inte vet vart jag ska ta vägen. Jag har varit med om mycket trauman som har förstört mitt liv. Det ledde till prostitution och sexuellt självskadebeteende.

    Det blev lite bättre, träffade en kille som jag verkligen tyckte om. Vi blev sambos, skaffade katter och allt var så bra till en början, tills han började våldta mig och vara förminskande och manipulativ.

    Jag försöker prata med honom, berätta att jag har blivit våldtagen förut och att det han gör mot mig får mig att må otroligt dåligt, han kommer bara med ursäkter.

    Så jag lämnar honom, flyttar till egen lägenhet med katterna, och ser ett ljus i den här mörka tunneln. 2 veckor senare träffar jag en ny kille. Jag är trasig och skör och det vet han om. Han misshandlar mig, både fysiskt och psykiskt. Jag lämnade honom efter att min mamma förstod vad han gjorde mot mig och skjutsade mig till akutpsyk.

    Efter ett tag så blir jag utskriven

    Vad gör jag då? Går tillbaks till min ex sambo, som gör samma sak igen.

     

    Vet inte vad det är som gör att jag inte kan vara ensam, och njuta i det. Vet inte om jag är van med att bli våldtagen och misshandlad, att det tillslut blivit en ”trygghet” på ett sjukt sätt.. för jag är iallafall inte ensam med mig själv.

     

    Just nu tänker jag på självmord dagligen, hela tiden. Många tankar som ”Vad är det i mig som drar till sig sånna här män?”, är det här mitt egna fel? Har jag nån märklig dragningskraft till manipulerande våldtäktsmän? Kanske.

    Kommer jag någonsin kunna träffa en ny kille, vill han ens ha mig som har gjort såhär mot mig själv så många gånger? Kommer jag någonsin kunna hitta nån som behandlar mig med respekt, kan JAG någonsin behandla mig själv med respekt?

    Jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag bara väntar på att få avsluta det här, för jag orkar inte mer. Jag har ingen självrespekt överhuvudtaget, hur ska jag någonsin kunna komma över det här? Är jag menad till detta?

    Vet egentligen inte ens varför jag skriver här, aldrig gjort det förr. Men jag vet inte vad jag ska ta mig till.

    Du har varit med om mycket. Jag är kille och kan inte ens börja att veta vad du gör igenom, men jag kommer igen mig i beteendet. Det är som att man vill bekräfta att man är värdelös. När något bra händer så förstör man det.

    Jag vet inte annat än att ge inte upp. Det kommer bättre människor i ditt liv.

    Avatar

    <3 Fina du, tror inte på victim blaming, det kan aldrig vara offrets fel att man blivit våldtagen. Skulden och ansvaret står helt och hållet på deras sida. Det fungerar även så rättsligt, så du kan luta dig emot det ifall du tvivlar.

    Känner också igen mig i den där loopen att när man är så ledsen, känner sig så ensam, så börjar saknaden göra sig påmind. Så lätt då att gå från den ena skadliga personen till den andra. Tror det kallar traumarespons, alltså att man agerar utifrån traumareaktioner då. Det är inte ens “riktiga jag” som vill göra så.

    Trådstartaren

    Tack snälla, jag ska göra mitt bästa

    Trådstartaren

    Tack <3, ja det har verkligen blivit en ond cirkel.. Som just nu är otrolig svår att ta sig ur, men tack för dina fina ord.

Visar 5 inlägg - 1 till 5 (av 5 totalt)
4

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.