Hej alla.
Jag är man som är om några år 30. Jag är så trött på mitt liv. Jag har gått igenom flertal trauman och orkar inte lida mer. Har blivit misshandlad av pappa och sett honom misshandla hela min familj. Han var drogmissbrukare, alkoholmissbrukare och rökte ohälsosamt mycket cigarrett, detta skedde när jag var ca mellan 1-4 år. En gång höll han på att döda mig genom att inte sluta hälla vatten på mig med duschkranen på ansiktet och mamma fick komma in och putta bort honom.
Blev omhändertagen för första gången när jag var ca 3-4 år. Detta var också väldigt jobbigt att behöva bli separerad från familjen hela tiden. Jag fick flytta fram och tillbaks från olika hem samtidigt som jag blev retad på förskolan.
Mamma bestämde en dag att ”fly” från där vi bodde mitt i natten så att pappa inte skulle veta var vi hade tagit vägen. Den nya staden vi flyttade till var liten. Alla kände alla. Jag blev snabbt mobbad i skolan och hade redan vid 6-årsåldern utvecklat panikångest samt overklighetskänslor och ångest. Mobbningen slutade aldrig trots jag bytte skola.
När jag var ca 9-10 så blev jag sexuellt utnyttjad av min bror i ca 1 år.
Jag hade slutat gått till skolan pga allt jävla skit jag gått igenom. Jag blev därför omhändertagen igen och blev placerad på ett behandlingshem 3 timmar från min familj. På det behandlingshemmet så skulle jag ”bara” bo på i två veckor. Så blev det absolut inte, jag bodde där i TRE ÅR. Tre jävla traumatiserade åt. Det räddade mig med situationen med min bror som sexuellt utnyttjade mig. Däremot så var jag heeeeeelt förstörd att inte kunna vara med mamma och mina systrar. Självklart blev jag sexuellt utnyttjad av en 16-åring på behandlingshemmet också som pågick ca 1 år. Samtidigt som jag hade permission att åka hem så blev jag sexuellt utnyttjad av min bror hemma och sen sexuellt utnyttjad av killen på behandlingshemmet när jag åkte tillbaka. Herregud det låter så sjukt att skriva det här…
När jag var 14 så var dagen äntligen där, jag skulle äntligen få flytta hem. Jag hamnade snabbt i en djup depression. Jag började träffa en psykolog och hade en barnläkare som jag hade när jag var liten. Men ni kan ju gissa hur det gick. Barnläkare sexuellt utnyttjade mig OCKSÅ under ett jävla år. Så totalt har jag blivit sexuellt utnyttjad av 3 olika män.
Jag vill inte leva mer. Jag är som ett pussel på 1000000 bitar och nu när jag blivit ”vuxen” så ska jag förälska fixa det pusslet? Fy för allt…
Tack för att ni läste mitt inlägg. Önskar er alla en fin dag.
