En sak som blivit tydligt för mig de senaste åren är att många människor verkar tycka att de ska ha ett starkt förtryckande ansvar och skyldighet mot andra människor i sin närhet. Detta är en nivå av egocentricitet som till och med barn skulle bli tillrättavisande för.
Jag skulle behövt spelat in alla samtal från dag 1 för att rädda mig från psykiatrins maktmissbruk och skador. Efter fem år så har de fortfarande inte erkänt att de gjort fel utan spenderar istället tid med att mörklägga sina handlingar och sina tidigare uttalanden. De har alltså gjort en bedömning om mig baserat på skvaller(som per definition är falskt) samt profilering för att tvinga fram en destruktiv diagnos som jag inte tänker ge liv till genom att nämna den här. När jag stod på mig och förespråkade objektivitet och provresultat så började de ljuga om mig och utsätta mig mig för ett systematiskt nedlåtande bemötande samt drar ut på alla handlingar på alla sätt de kan. Förmodligen så hoppades de på att jag skulle ge upp och sluta gå dit men jag vet mina rättigheter och behöver upprättelse, precis som alla andra i samma situation.
Som tur är så finns det oberoende tester som går emot deras skitsnack men detta spelar ingen roll för dom… Deras ord är lag och ingen får ifrågasätta det utan repressalier. Efter flera år utan något bevis att grunda sina anklagelser på så har de ändrat historien till att det är ”mina åsikter” som är problemet… Vilka åsikter det skulle vara vill de inte säga, och jag har inga kontroversiella åsikter heller, men att uttrycka sig så är tillräckligt för att folks personliga fördomar blossar upp och alla får varsin idè om varför jag måste förtryckas. Detta uttalandet har jag inspelat och jag anser att det är politiskt förföljelse av misstänkta meningsmotståndare som ligger bakom deras agerande vilket är helt absurt. Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva något så småsint och destruktivt inom psykiatrin och jag tvingas nu kämpa varje dag för att hålla huvudet över vattenytan med en korrupt avdelning och en blasé patientnämnd som varken bryr sig om etik, Sveriges lag eller människans värde. Jag fattar det bara inte, i andra kulturer så anses det barnsligt att mobba men i Sverige så har vi till och med gamla tanter som mobbar! Äckligt är ordet.
Det jobbigaste är hur isolerad man blivit och att ingen bryr sig att man blivit utsatt. Inte en endaste person har varit till hjälp utan alla verkar köra på victim blaming som första respons. Jag tror ärligt talat att etik och moral inte finns kvar hos svenska statsanställda och rättsväsendet utan det är bara deras karriärer och kontakter som spelar roll för dom idag.
