Hem > Forum > Depression > Orka eller ge upp?

Orka eller ge upp?

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 13 totalt)
12
  • Hej jag är en man på 40år som funderar på att avsluta livet.

    Efter den senaste separationen när min dåvarande fru kom hem en dag från jobbet och bara så att jag skulle flytta samma dag.

    Jag har inte fått någon förklaring till agerandet och lär inte få det heller.

    Jag är efter separationen bostadslös arbetslös och har förlorat nästan alla vänner jag hade.

    Jag har även 3 barn med olika mammor som jag har haft på halvtid fram till separationen nu kan jag inte träffa dem alls.

    Min kropp orkar inte min huvud orkar inte och min högsta dröm är att jag bara ska få somna in.

    Jag spelar som allt är bra när jag träffar andra men inget är riktigt bra jag kan inte sova och somnar jag så sover jag aldrig mer än 2 timmar jag vill bara få slut på det.

    Jag har gjort försök att ta mitt liv men blev körd till psyk akuten men fick bara svar att öppenvården skulle kontakta mig och det var för 4 månader sedan och jag väntar fortfarande.

    Kan man bara inte få sluta livet om man tycker man är klar?

    Jag har inget att tillföra här i livet mer.

    Hej jag är en man på 40år som funderar på att avsluta livet. Efter den senaste separationen när min dåvarande fru kom hem en dag från jobbet och bara så att jag skulle flytta samma dag. Jag har inte fått någon förklaring till agerandet och lär inte få det heller. Jag är efter separationen bostadslös arbetslös och har förlorat nästan alla vänner jag hade. Jag har även 3 barn med olika mammor som jag har haft på halvtid fram till separationen nu kan jag inte träffa dem alls. Min kropp orkar inte min huvud orkar inte och min högsta dröm är att jag bara ska få somna in. Jag spelar som allt är bra när jag träffar andra men inget är riktigt bra jag kan inte sova och somnar jag så sover jag aldrig mer än 2 timmar jag vill bara få slut på det. Jag har gjort försök att ta mitt liv men blev körd till psyk akuten men fick bara svar att öppenvården skulle kontakta mig och det var för 4 månader sedan och jag väntar fortfarande. Kan man bara inte få sluta livet om man tycker man är klar? Jag har inget att tillföra här i livet mer.

    Hej och välkommen till forumet!

    Var det i samband med den plötsliga separationen som du började må dåligt? Eller var det så att du mådde dåligt redan innan och att separationen förvärrade det hela? Jag tänker att du kan behöva olika typer av hjälp beroende på vad som har orsakat ditt dåliga mående. Såhär ska du inte behöva ha det.

    Jag förstår att det kan kännas som om livet är slut när man har det riktigt jobbigt, men jag är övertygad om att du visst har saker att tillföra. Och jag är helt säker på att dina barn inte vill förlora sin pappa.

    Det måste kännas helt fruktansvärt att inte kunna träffa sina barn. Ensamheten gör såklart inte saken bättre. Har du någon som du kan vända dig till när livet här såhär tungt? Finns det någon som du inte har förlorat och som du litar på?

    Har du någonstans att sova på nätterna?

    Det är uppenbart att din situation är väldigt, väldigt tuff. Fortsätt gärna att skriva här på forumet om du behöver ventilera. Här finns alltid någon som lyssnar.

    Trådstartaren

    Jag har känt att jag vill avsluta mitt liv i 30år men det har alltid kommit något ivägen som hindrat det.

    Det kan ha varit relationer eller att jag har haft ett arbete som jag inte kunnat lämna.

    Nej tyvärr har jag ingen som jag litar på eller kan prata med alla har tagit avstånd från mig sedan separationen.

    Jag har lånat en husvagn som jag kan sova i ett par veckor men annars får det bli bilen men jag kan inte sova det blir typ 1 timme vaknar ligger vaken sover 2 timmar vaknar sedan går det inte att sova mer och ibland kan jag inte sova på flera dygn fast jag är trött.

    Jag har nästan bestämt mig helt för att jag bara ska försvinna och aldrig bli hittad jag har en plan för hur det ska gå till.

    För försvinner man bara så är man inte död efter som det inte går att hitta någon kropp.

    Det finns inget här för mig längre ingen som jag behöver finnas för.

    Jag har känt att jag vill avsluta mitt liv i 30år men det har alltid kommit något ivägen som hindrat det. Det kan ha varit relationer eller att jag har haft ett arbete som jag inte kunnat lämna. Nej tyvärr har jag ingen som jag litar på eller kan prata med alla har tagit avstånd från mig sedan separationen. Jag har lånat en husvagn som jag kan sova i ett par veckor men annars får det bli bilen men jag kan inte sova det blir typ 1 timme vaknar ligger vaken sover 2 timmar vaknar sedan går det inte att sova mer och ibland kan jag inte sova på flera dygn fast jag är trött. Jag har nästan bestämt mig helt för att jag bara ska försvinna och aldrig bli hittad jag har en plan för hur det ska gå till. För försvinner man bara så är man inte död efter som det inte går att hitta någon kropp. Det finns inget här för mig längre ingen som jag behöver finnas för.

    Vad är det som gör att du bär på så tunga känslor (om du vet det)? Och tror du att du skulle orka med att kontakta öppenpsykiatrin och stöta på dem? Fyra månader är alldeles för lång tid att behöva vänta när man mår som du gör.

    Bra att du åtminstone har någonstans att sova en tid. Jag hoppas att du kan hitta ett annat alternativ en bilen sedan. Får du någon form av ersättning så att du skulle kunna betala för ett rum hos någon till att börja med?

    Jag tror inte att du är så obetydlig som du tror. T.ex. så tror jag att dina barn i allra högsta grad behöver dig. Jag är säker på att de skulle bli helt förtvivlade om deras pappa försvann. De är något att hålla fast vid, en bra anledning till att inte ge upp. Det är tydligt att du är väldigt djupt nere, så jag hoppas att psykiatrin förstår att de inte kan låta dig vänta längre utan att du måste få hjälp nu.

    Trådstartaren

    Jag har alltid fått höra ”Det klarar du aldrig” sedan jag var liten och det spelade ingen roll vad det var.

    Sedan blev jag slagen som barn men allt det där har jag förträngt men idag kan jag inte misslyckas och skulle jag göra det så kan jag lika bra dö.

    Mina barn bryr sig inte så mycket om mig och har det bra hos sina mammor med deras bonus pappor som funnits där mer än jag.

    Att kunna få bostad är rätt kört då jag har 160 000kr i skuld till kronofogden och om jag behöver pengar så lagar jag saker svart allt från hus bilar vitvaror till datorer eller så kör jag lastbil eller grävmaskin.

    Jag ber aldrig om hjälp har fått lära mig som liten att man ska klara sig själv annars är man en nolla men jag hjälper gärna andra.

    Jag vet att jag måste betyda något för någon jag måste känna mig behövd av någon och betyder jag inget och heller inte behövs så är det slut.

    Jag lever inte för min egen del jag lever för andra för att hjälpa andra och nu när inget jobb behöver mig den familj jag hadde inte behöver mig så då är jag klar i livet och kan försvinna.

    Jag har alltid fått höra ”Det klarar du aldrig” sedan jag var liten och det spelade ingen roll vad det var. Sedan blev jag slagen som barn men allt det där har jag förträngt men idag kan jag inte misslyckas och skulle jag göra det så kan jag lika bra dö. Mina barn bryr sig inte så mycket om mig och har det bra hos sina mammor med deras bonus pappor som funnits där mer än jag. Att kunna få bostad är rätt kört då jag har 160 000kr i skuld till kronofogden och om jag behöver pengar så lagar jag saker svart allt från hus bilar vitvaror till datorer eller så kör jag lastbil eller grävmaskin. Jag ber aldrig om hjälp har fått lära mig som liten att man ska klara sig själv annars är man en nolla men jag hjälper gärna andra. Jag vet att jag måste betyda något för någon jag måste känna mig behövd av någon och betyder jag inget och heller inte behövs så är det slut. Jag lever inte för min egen del jag lever för andra för att hjälpa andra och nu när inget jobb behöver mig den familj jag hadde inte behöver mig så då är jag klar i livet och kan försvinna.

    Jag förstår att du har svårt att be om hjälp om du har fått lära dig att det är något dåligt. Men faktum är att alla människor kan hamna i svåra situationer som man inte kan ta sig ur själv. Man är ingen dålig människa för det. Du har redan bett om hjälp av psykiatrin och det är jättestarkt av dig!

    När det gäller dina skulder så tror jag att bästa lösningen är att du försöker hitta ett vitt jobb så att du kan börja betala av på dem. Skulder kan drabba vem som helst. Kommunen har budget- och skuldrådgivare som kan hjälpa en att t.ex. göra upp avbetalningsplaner, förhandla om räntor och ansöka om skuldsanering. Jag tror att det är kostnadsfritt att träffa dem.

    Hej jag är en man på 40år som funderar på att avsluta livet. Efter den senaste separationen när min dåvarande fru kom hem en dag från jobbet och bara så att jag skulle flytta samma dag. Jag har inte fått någon förklaring till agerandet och lär inte få det heller. Jag är efter separationen bostadslös arbetslös och har förlorat nästan alla vänner jag hade. Jag har även 3 barn med olika mammor som jag har haft på halvtid fram till separationen nu kan jag inte träffa dem alls. Min kropp orkar inte min huvud orkar inte och min högsta dröm är att jag bara ska få somna in. Jag spelar som allt är bra när jag träffar andra men inget är riktigt bra jag kan inte sova och somnar jag så sover jag aldrig mer än 2 timmar jag vill bara få slut på det. Jag har gjort försök att ta mitt liv men blev körd till psyk akuten men fick bara svar att öppenvården skulle kontakta mig och det var för 4 månader sedan och jag väntar fortfarande. Kan man bara inte få sluta livet om man tycker man är klar? Jag har inget att tillföra här i livet mer.

    God kväll här på MiND Forumet.

    * Har läst hela ditt inlägg / tråd här ovan plus alla redan skrivna inlägg/trådar.

    * Jag vill försöka hjälpa dig med att säga det finns en annan lösning på ditt skuldproblem är att ansöka om förvaltarskap / eller Godemanskap hos din kommun Du bör inom eller om det är i vissa kommuner att de samarbetar och en annan kommun på uppdrag av hemkommunen åtar sig att vara Överförmyndaren/ eller;

    Överförmyndarnämnd.

    * Förvaltarskap eller Godemanskap ansöker man genom Sveriges Domstolar och sedan är det upp till domaren att godkänna ansökan om det blir antingen Förvaltarskap eller Godemanskap och vilken av de 3 lagkategorierna man ska tillhöra. Enligt FB/Föräldrabalken som lagen heter.

    * Bor Du i en mindre Kommun i Sverige eller en större kommun? (OBS!!! Tala inte om var Du bor i för kommun här på forumet. Frågar bara om en ja eller nej fråga här plus stor eller mindre Kommun.)

    * Den som blir utsedd att bli ”Förvaltare” / ”Gode Man” har ett stort ansvar och är till för att ditt egna bästa och finna lösningar på t.ex. skuldsanering etc…

    * SNÄLLA, ta inte ditt liv, jag själv vet mer än Du kan ana om LIVET…

    * Tänk om ev. en ”Förvaltarskap” eller ”Godemanskap” skulle göra så Du fick möjligheten att träffa dina barn, vore inte det mer än någonsin att leva för… ???

    * Jag tycker Du borde ta kontakt med MiND;s Volontärer via MiNDs Chatten (Minds Självmordslinjen) eller om Du vill så får du gärna ringa in till dem på 90101 och har öppet mellan 06:00 – 24:00 Alla dagar i veckan inkl. helgdagar plus röda dagar. Chatten finner Du på MiND.se

    * SNÄLLA, MiND Volontärer eller Moderatorerna kan ni också svara på denna ovanstående inlägg/tråd skyndsamt.

    * Har Du idag någon form av vårdkontakter t.ex. psykolog eller psykiatrisk sjuksköterska eller läkare hos en Öppenvårdsmottagning inom Psykiatrivården i ditt Län och hemkommun eller grannkommunen?

    * Alla Öppenvårdsmottagningar behöver inte remisser från sin Vårdcentral eller Husläkarmottagning, man kan ta direktkontakt med dem, hur har Du det har någon sagt att Du behöver en remiss ifrån din vårdcentral/husläkare till Psykiatrivården/Öppenvården?

    Om Du behöver prata ut här / skriva av dig här, är DU mer än Välkommen ska du veta att samtala med mig här på Mind Forumet och alla andra underbara människor (som anonyma medlemmar här på Mind Forum)  som vill bidra med hjälp eller bara hjälpande hand, till med att finnas och lyssna på tuffa dagar i livet etc…

    Var rädd om dig och ta hand om dig också…

    Kramar…

    På återseende…

    Trådstartaren

    Jag har jobbat vitt och samtidigt svart då betalade jag runt 20 000kr i månaden till kronofogden och levde på det jag kunde jobba svart.

    Har pratat med skuldrådgivare men de tyckte att jag skötte mig bra själv.

    Jag har inte tagit hjälps självmant utan kom till psykakuten i polisbil men dom tyckte inte jag var ett fall för dem utan blev flyttad till öppenvården som bara har sagt att det är kö och det kan ta upp till 12 månader att få en tid.

    Just nu orkar jag inte leva, jag äter inte jag sover inte jag jobbar jobbar jobbar och med ett vitt jobb så får man inte jobba så mycket som jag behöver jobba för att hålla borta tankarna och saknaden.

    Jag försöker jobba minst 20 timmar varje dygn men oftast blir det mer efter som jag ändå inte kan sova.

     

    Jag har jobbat vitt och samtidigt svart då betalade jag runt 20 000kr i månaden till kronofogden och levde på det jag kunde jobba svart. Har pratat med skuldrådgivare men de tyckte att jag skötte mig bra själv. Jag har inte tagit hjälps självmant utan kom till psykakuten i polisbil men dom tyckte inte jag var ett fall för dem utan blev flyttad till öppenvården som bara har sagt att det är kö och det kan ta upp till 12 månader att få en tid. Just nu orkar jag inte leva, jag äter inte jag sover inte jag jobbar jobbar jobbar och med ett vitt jobb så får man inte jobba så mycket som jag behöver jobba för att hålla borta tankarna och saknaden. Jag försöker jobba minst 20 timmar varje dygn men oftast blir det mer efter som jag ändå inte kan sova.

    Vad synd att du inte fick något stöd från skuldrådgivarna. Superbra ändå att du tog kontakt med dem!

    Det låter som rena vansinnet att behöva vänta 12 månader på att få en tid inom öppenvården! Det finns någonting som heter vårdgaranti, d.v.s. att man ska få hjälp inom en viss tid. Jag kan inte de reglerna, men du borde kunna få klarhet i om detta är rimligt genom att kontakta hälso- och sjukvårdsförvaltningen i ditt landsting.

    Det är inte bra att du jobbar minst 20 timmar om dygnet samtidigt som du varken äter eller sover. Du behöver få hjälp snart, innan du kör dig själv in i väggen. Om du blir utbränd så kommer du att må ännu sämre och det är du inte betjänt av.

    Trådstartaren

    Men så länge man jobbar så tänker man inte och tänker jag inte så får jag ingen önskan om att dö.

    Så fort saker är klara så måste jag börja med nästa för är jag klar behövs jag inte längre och då får jag en längtan att bara få somna in och aldrig vakna.

    Men så länge man jobbar så tänker man inte och tänker jag inte så får jag ingen önskan om att dö. Så fort saker är klara så måste jag börja med nästa för är jag klar behövs jag inte längre och då får jag en längtan att bara få somna in och aldrig vakna.

    Du behövs på jobbet nästa dag igen, och om du ska orka gå dit och göra det du behövs för så måste du ta hand om dig själv. <3 Du kanske orkar jobba 20 timmar om dygnet just nu, men du kommer inte att orka det i längden.

    Det är viktigt för den psykiska hälsan att sova och äta regelbundet för att orka med att betala dina skulder och FÖR ATT INTE få psykiska problem. Brist på sömn och mat kan ge vanföreställningar, hallucinationer och andra neuropsykologiska problem.

    Enligt patientlagen har du rätt att byta vårdinrättning om du inte får den hjälp som du behöver. Kan ett byte vara aktuellt för dig?

    Kronofogden brukar vara mycket bra att ha att göra med – kanske du ska kontakta dem igen och försöka få ett kortare eller längre anstånd eller en ny avbetalningsplan. 20 000kr per månad låter som en stor summa pengar – kanske du ska betala mindre och slippa arbeta så mycket?

    Du kan oxå kontakta dem som du är skyldig för att försöka få tillstånd ett bättre avtal med dem? Brukar gå bra om det inte gäller skatteskulder.

    Det finns ett samtalsforum där alla har eller har varit överskuldsatta – kanske är det något för dig. Länk till Fattiga Riddare får du här

    Vill du tala med någon om dina självmordstankar kan du ringa MINDS självmordslinje 90101 öppet 06.00 – 24.00 eller om du föredrar det så finns det volontärer på vår Chatt. Gå in på sidan MIND.se som du har högst upp till höger så hittar du alla adresser där.

    vänliga hälsningar

    MIND moderator

     

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 13 totalt)
12

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.