Hem > Forum > Depression > Olyckligt kär

Olyckligt kär

Visar 2 inlägg - 1 till 2 (av 2 totalt)
1
  • Är så otroligt kär i en tjej, som sagt att jag ej har en chans på henne.
    Ser henne med andra killar och börjat genast att gråta och bli svartsjuk.
    Har berättat att jag gillar henne och att jag är kär
    Hon kan säga då att jag är söt.
    Borde jag fortsätta att ge henne komplimangerna som jag ger henne dagligen antingen i skolan eller på sms.
    Hon har sagt jag unte har någon chans på henne. Men jag fortsätter att försöka. Jag får inga komplimanger alls av henne och känner mig mest som jobbig när jag skriver till henne.
    Tror inte jag är lika snäll mot henne som jag är mot någon.
    Detta har lett till att jag börjar känna mig deprimerad och otroligt onödig. Har ständigt självmordstankar och funderingar varför jag lever. Ser inte fram emot något alls i livet och har till och med funderat på att förlora mot mina självmordstankar och bara försöka att ta mitt liv.
    Känns mest som jag stör hennes liv. nervärderande tankar om mig själv.
    Jag är för kort, ful och bara allmänt jobbig.
    Ska inte beskylls henne på att jag mår dåligt men tror det kan vara en stor del av att jag mår dåligt och har sånna självmordstankar.
    Jag har haft självmordstankar och självskadebeteende innan jag fått känslor för henne men känns som att dem har ökat när jag vet att jag inye har någon chans på henne. Tror inte jag orkar med detta längre. Hoppas ständigt på att en olycka ska hända då jag är för feg och rädd för att ta livet av mig med egna händer.
    Kan någon snälla hjälpa mig med mitt problem.
    Mvh En kille på 16 år.

    Hej!

    Jag var olyckligt kär när jag var nitton år. Det var jättejobbigt och allt cirkulerade bara runt den personen. Vi var tillsammans i två månader sedan dumpade han mig. Det var inte förrän jag fick bättre självförtroende och självkänsla som jag kunde sluta tänka på honom. Jag satt fast i det förflutna i flera år. Nu när jag har bättre självkänsla tar jag inte detta med kärlek lika allvarligt längre. Det är som att livet är så mycket större än bara romantiska relationer. Jag kan glädjas åt alla relationer på ett helt nytt sätt. Det är som att hela livet blivit nytt och att jag lever i nuet på ett annat sätt. Jag känner en stor glädje över att bara få leva. Det som hjälpte mig mest att få bättre självkänsla var mental träning. Även om jag gick i samtal och så också. Jag spelade in positiva affirmationer på band och sedan lyssnade jag på dem dagligen. Sakta men säkert bytte jag ut en negativ kritisk dialog mot en positiv stödjande sådan. Då kom också en inre frid och trygghet. Jag har hört andra som använt sig av mindfulness och meditation för att få bättre självkänsla. Hoppas du mår bättre snart och kommer över henne. Livet väntar. Styrkekramar från mig till dig💕

Visar 2 inlägg - 1 till 2 (av 2 totalt)
1

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.