Min bror tog livet av sig i Februari i år. Tänker på det konstant. Jag saknar honom så. Tänker på hur dåligt han mådde, önskar jag kunde ha träffat honom 1 gång innan allt hände. Mår ingen vidare heller. Är utan jobb och hur ska man orka söka jobb dag ut och dag in. Jobbar som tim vikarie men jobbigt att ens orka gå dit. Min mamma flyttade in hos mig i juni. Försökte hjälpa henne , hon bodde med syrran som inte kom överens så värst. Hyran tog all hennes pengar. SÅ hon kunde bo hos mig temporärt , Hon drar ner mig. Känns som hon hackar på mig. Jag orkar inte . Vill bara vara ifred. Hon förstår ingenting. Iförsej så hjälper hon mig med hyran etc. Hur ska jag klara mig om inte jag har ett jobb efter hon flyttat. Det skrämmer mig. Men och andra sidan tänker man Orkar inte bry mig.
Tack ville bara skriva av mig (sitter på jobbet just nu, skittrött)
