Ljuset finns inte

Jag vet inte vart jag ska vända mig. Allt känns bara svartare än svart just nu och jag vet inte varför jag lever. Jag vet inte ens om jag kan påstå att jag lever. Jag har varit diagnostiserad med djup depression i 2 år, samt ångest, panikångest, social ångest.. Jag har självskadat för att få känna något alls. Jag mår så jävla dåligt att jag inte vet hur jag ska uttrycka mg. Jag är bara så trött, trött i kroppen, trött i psyket. Ser ingen lycka eller mening med något. Känns bara som att jag lever för dom i min omgivning. Enda anledningen till vrf jag stannar är för att jag inte vill vara anledningen till att deras liv rasar samman. Men snart orkar jag inte. Jag valde inte att bli född. Nu har jag levt i 15 år och jag känner att det här livet inte är för mig. Jag vill må bra men det känns omöjligt. Vad ska jag göra. Jag vill bara dö

Ljuset finns men du ser det inte. Jag tror att alla människor har samma värde, behöver bli sedda och att möten ska ske på samma nivå. Så gjorde Jesus. Min tro är min grund i livet. Guds kärlek är det kraftfullaste som finns. Jag ber gärna för dig om du vill. Du behöver inte tro, men du får.

Du är så ung! Kan det vara så att dina föräldrar, far- och morföräldrar inte är något vidare stöd för dig? Kanske inte skolan heller?

Det har du all rätt i världen att vara arg på och visa dem – men inte genom att försvinna, utan genom att just visa vrede, tala om vad som är fel, vad du skulle behöva.

Tips på några saker att rikta energi mot i stället för att skada eller tänka illa om dig själv:

Om det finns någonting i samhället du är arg på – ägna all energi åt att samla in information om det. Att samla information kommer att göra att du känner mer kontroll och starkare i dig själv.

Engagera sig politiskt kan ge jättemycket och kännas meningsfullt.

Försök kräva av dina föräldrar eller vårdnadshavare att de tjatar på psykvården så att du får ordentligt stöd därifrån.

Det är jätteallvarligt att du känner sådär vid din ålder. Ingen borde känna så förstås, men du är så ung att det finns många omkring dig som är skyldiga att ta ansvar.

Försök att tillbringa mer tid tillsammans med människor som du känner att du mår bra av och mindre med såna som sänker dig. Även om du är rädd att såra någon. Du behöver rädda dig själv.

Sist men inte minst: ägna dig åt sånt som intresserar dig. Någon sport? Att läsa? Någonting kreativt? Eller annat!