Jag skrev här i tidig vår, och minns hela våren som en tjock grå massa. Men, jag hittade ut! Fick medicin och kbt o sakta sakta kom livet tillbaka o är fri från depressionen. Ingen ångest. Inga lugnande tabletter sen 2 månader.
Vill egentligen bara säga till er som tycker allt är svart, det går att leva igen. Jag satt i ett svart mörker. Svår ångest. Hade en utväg och det var självmord. Jag överlevde varje kvart. Grät o ringde psykjourer. In o ut på akuten. Jag kände verkligen att det fanns ingen väg ut.
Tack o lov fick jag träffa en super läkare. Ödmjuk, inlyssnande och förstående. Tog sej tid.
Sakta sakta, så kom jag tillbaka❤️
Det går!