Så himla less på att hamna i depression om och om igen… Man vet aldrig hur länge den är kvar för att stanna. Less på att känna ångest. Jobbigast är det på kvällen när man ska sova. Helt omöjligt att sova. Istället för en klump i magen känns det som jag har en kall klump i bröstet. Less på att känna meningslöshet och att jag slutar bry mig. Less på att känna att jag saknar ork. Har inte ork eller lust att äta, kliva upp på morgonen eller ens att vara vaken. Ingenting känns kul och jag känner mig inte manad att göra nånting. Kolla på tv är tråkigt, läsa är tråkigt, promenera är tråkigt. Umgås med vänner orkar jag inte alls med och orkar verkligen inte med deras frågor om hur jag mår. Blir bara less på att försöka förklara för folk som ändå inte förstår.
Försöker leta efter ljuset i slutet av tunneln och ha inställningen att det blir bättre men just nu är min tunnel nattsvart och ljuset i slutet… det kan jag inte se just nu. Vill bara att det ska lätta.