Kroniska sjukdomar

[Red Negara]

Hej

Jag har ett par kroniska sjukdomar som både spär på ångest men oxå depression. Jag är gravt hjärtsjuk samt att jag har ortopedisk, allvarlig sjukdom. Ryggraden förbenas där det inte ska vara skelett. Bla påverkar det muskler och nerver. Dom kommer i kläm med, hos mig iaf, orsakar väldigt svår smärta. Jag äter Morfinpreparat och andra mediciner som ska hjälpa mot smärtorna, men i mitt fall gör dom inte det. Jag har haft detta i 12 år utan någon Sommerlath förbättring. Jag har inte varit smärtfri en endaste gång på 12 år. För 2 år sedan började jag få väldigt svårt att andas. Enl sjukvården hade jag fått KOL. Men det var inte helt rätt diagnos. Det visade sig att jag hade en mkt trång aortaklaff som var tvungenatt opereras akut pga mitt dåLiga skick. Under operationen blödde jag närmare 10 liter! Jo det är korrekt, 10 liter. Operationen tog närmare 10 timmar, för mig. Normalt är ca 2-3 timmar. Jag hamnade på thoraxintensiven i 1 månad pga av att jag hade fått ett allvarligt retlednings fel, AV block 3. Jag fick en pacemaker som hjälper hjärtat att slå normalt. Tyvärr fick jag även allvarlig hjärtsvikt och jag har fortfarande hjärtsvikt som måste medicineras i hela mitt liv.

’För några dagar sedan fick jag vansinnigt ont i ryggen, sätet och benen. Dom första dagarna kunde jag knappt gå pga smärtorna. Läkarna kan tyvärr inte göra så mkt pga att jag har väldigt stort intag av smärtstillande. Ev kan man ge kortison. Smärtblockade går inte att lägga pga att det är förbenat i istorn sett hela ryggraden. Nu börjar jag få nog. Pga all medicinering har jag svår förstoppning vilket är gräsligt.

’Jag vet inte om jag vill leva så länge till med allt detta. Jag klarar helt enkelt inte av det. Jag har börjat överväga självmord. Det finns ju tydligen inget mer man kan göra åt mina sjukdomar. Jag är över 65 år nu och jag är tämligen säker på att jag inte vill leva så här längre. Jag orkar helt enkelt inte med att mitt hjärta sviktar. Det leder bla till andningssvårigheter. Jag tar inte upp så mkt syre jag skulle behöva och jag är kroniskt väldigt trött. Inte sån trötthet man får efter tex en lång arbetsdag. Min trötthet blir inte mindre om jag skulle kunna sova mer. Att ligga och sova halva dagen är dessutom skadligt för mitt hjärta.

’I slutet av denna månad ska jag ja gå på ångestmottagningen på ett sjukhus i Stockholm. Men oavsett hur det går där försvinner ju inte realiteten med att jag är mkt svårt sjuk både fysiskt och psykiskt. JAG ORKAR INTE MER. NU !!!, jag VILL INTE mer nu. JAG HAR FÅTT NOG. Den kvinnan jag lever med vill inte ens prata om det, hon får nog av det på sitt arbete. Att öppna upp sig för en totalt främmande person känns inte så bra. JAG VILL INTE LEVA MER NU, JAG VILL BARA DÖ. Slippa allt detta

Det här låter inge bra alls. Jag hör vad du säger att du inte står ut ifall det ska fortsätta vara såhär och inte bli någon bättring framöver. Låter även förnedrande att den du lever med inte vill höra om det ens, hon som just nu behöver vara ditt största stöd i livet. Tycker det är jätteokänsligt av henne att inte ens kunna ge och leva upp till ett minimum som medmänniska. Ledsen för det!

Tänker också att du är i en jättesvår livskris just nu där du tvivlar mycket pga. att livet är för svårt att hantera. Förstår också om du känner dig väldigt desperat och en stor vanmakt. Jag hoppas verkligen ångestmottagningen har bra hjälp att erbjuda för att arbeta på acceptans och tålamod till de här kroniska sjukdomarna. Det måste ju finnas experter där som är bra på sånt. Jag vet också hur det känns att ha svåra sjukdomar och det är fasansfullt.

Ge inte upp! <3