Nyligen vaknade jag upp med bara en enda tanke i huvudet “jag ska ta mitt liv”. Jag var likgiltig hela dagen, kände ingenting, tänkte bara på att ta mitt liv. Dagen efter vaknade jag upp ordentligt trött, kunde knappt ta mig ur sängen och gick och la mig igen under dagen. Det kändes som om jag fått som en “bakis-depressioin” av den konstiga dagen innan där jag inte hade några känslor alls. De två följande dagarna, som jag är på nu, har jag varit i någon slags borderline situation där jag varken är 100% deprimerad likt när jag var så trött, men inte heller 100% suicidal – som jag gissar att jag var den första dagen. Nu är jag alltså på fjärde dagen och vet omöjligt vart detta är påväg. Jag är balanserar mellan de två tillstånden och känner mig som att jag saknar kontroll, helt plötsligt trillar jag säkert ner i det ena eller det andra tillståndet. Vad kan jag göra för att komma ur det här?
Jag har alltså aldrig tidigare upplevt ett sådant suicidalt tillstånd som jag upplevde första dagen. Det var läskigt att inte känna något. Det är otrevligt att i efterhand inse att jag kan göra precis vad som helst beroende på vilket humör jag råkar vakna upp med.
