Hem > Forum > Depression > Känsla av meningslöshet. Tankar om självmord. Kanske likabra?

Känsla av meningslöshet. Tankar om självmord. Kanske likabra?

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2
  • Trådstartaren

    Hej.

    Detta är mitt första inlägg på denna sidan.. Jag vet inte vad jag vill med detta men kanske bara skriva av mig eller nåt..

    Jag har haft en depression i typ 3 år men är medicinfri nu sen ett år tillbaka. Jag har 2 barn som är tvillingar men jag och deras mor har delat på oss och har båda nya partners nu. Jag och min nya väntar bebis i december. Jag jobbar på lager och har gjort så i drygt 5 år på samma ställe. Och jag får ofta känslor av meningslöshet. Mitt jobb är jag så trött på och jag är sjukanmäld konstant typ.. Det känns ofta så meningslöst att åka till jobbet, det är bara för pengarna. Men inte ens det får mig att pallra mig dit som jag ska. Varannan veckabhar jag mina barn och då går allt i ett. Lämna på dagis tidigt, jobba, hämta på dagis, ta hand om barn, läggdags sen sova själv sen upp tidigt igen. Allt känns som ett meningslöst kretslopp och jag får ofta tankar på att jag kanske bara skulle ta livet av mig? Varför inte? Allt suger ändå. Det enda som håller mig kvar är ju barnen o min sambo. Men jag är rädd att det inte ska räcka en dag.. Jag mår bra i perioder men sen kan jag helt plötsligt börja tänka på självmord igen.. Och hur skönt det vore att slippa alla problem.. Det kan sitta i ett tag. Sen mår jag bättre några dagar eller en vecka. Sen kommer det tillbaka igen med självmordstankar.. Och så håller det på.. Ibland tänker jag att jag borde vara glad för jag har det ganska bra ändå, med 2 barn en sambo och ett heltidsjobb. Men det kan ändå inte hålla borta tankarna som alltid kryper fram igen. ”Kanske vore lika bra att ta livet av sig ändå?”.. Jag har oerhört mycket frånvaro på jobbet. Men chefen har pratat med mig typ en enda gång senaste året.. Vi skulle ha återkoppling men det skedde aldrig och nu säger hon aldrig någonting om min frånvaro. Hon har säkert gett upp hoppet om mig. Kanske letar efter sätt att bli av med mig.. Sämsta anställda ever.. Är hemma idag med och varit hela veckan av ingen annan anledning än att jag känner den här hopplösheten meningslösheten och självmordstankarna…

    Är det nån som känner igen sig? Eller är jag ensam i att vara såhär störd?

    Min dröm vore att jag hade barn, men det är för sent nu.

    Varför slutade du med mediciner, kanske dom kan hjälpa dig?

    Livet går upp och ner och alla verkar drabbas av depprision nån gång under livet.

    Hör av dig om du vill prata så ska jag berätta om mitt liv, efter det kanske du tänker att ditt liv inte är så dumt ändå!

    Hej

    Det jobbiga med depression är väl just det,att man slutar se det positiva man har i sitt liv.Livet blir ju just den där kretsgången ibland och en känsla av meningslöshet har lätt att infinna sej.Du är absolut inte ensam i att känna såhär.Tyvärr är det vanligare än man tror,men det är så förknippat med skam att känna så,att folk inte vågar prata om det.

    För mej som aldrig haft en sambo,inte har barn,aldrig haft nåt sexliv och egentligen aldrig haft nån riktigt nära relation,så kan det vara lite svårt att förstå att du är trött på livet.Du har ju dina barns uppväxt att se fram emot och ett nytt spännande litet liv att vänta på.Jag tror att man måste lära sej att fokusera på det man har i sitt liv,som är positivt.Det är ju mitt sätt att orka fortsätta leva.Även om jag saknar allt det där i mitt liv,så tycker jag att jag har ett rätt okey liv ändå.Om man fastnar i tankarna på det man saknar i livet (och det är lätt hänt)så kan känslan av meningslöshet bli övermäktig.

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.