Jag känner mig ensam, då jag knappt har några vänner att umgås med. Sitter hemma dag ut och dag in och gör ingenting, jag mår verkligen inte bra av det. Har nästan övervägt att ta livet av mig men har slutat med att jag bara har skärt mig själv. Allt känns så mörkt
9 maj 2023 kl. 18:07
Känner mig ensam och gråter hela tiden
-
-
Åhh förstår dig verkligen! Har inte heller några vänner, skär mig och vill ta mitt liv pga ensamheten, är också bara hemma hela dagarna. Men har du något intresse du kan göra hemma eller någon aktivitet du kan göra ute?eller om du kanske börjar gå på någon aktivitet så kanske du hittar likasinnande personer som du kan bli vän med? Har du någon person du vill bli vän med? Eller någon att berätta detta för? För det hjälper folk att förstå hur du har de för då kan dem också hjälpa dig.
-
Jag pluggar ju och har fått några vänner den vägen, vilket känns bra. Vi hänger dock bara under skoltid men de är väl bättre än inget. Jag har berättat för kuratorn på skolan att jag känner mig ensam, o hon är en väldigt förstående person så jag känner mig trygg att vända mig till henne att prata med om det skulle vara något som är jobbigt.
-
Känner igen mig i detta med ensamhet, tar en timme att prata med alla jag känner, dvs ganska få, i övrigt går bara dagarna, var bättre för 3 år sedan då jag hade en hund att umgås med….
-
Hej vännen. Tack för att du delar med dig! Det är starkt i sig bara det. Vänner under skoltiden kan vara ett gissel och det är ett steg framåt att prata om det för att det ska ordna sig.
Först och främst. Det kommer bli bättre. Var säker på det.
För det andra. Om du inte redan är det så jobba på att bli trygg i dig själv först. Hitta hobbys du är stolt över och aktivera dig. Endorfiner kan verkligen göra underverk i tankeprocessen.
Därefter så bör du helt enkelt kasta dig själv in i situationer du inte är trygg med. Fråga dina polare i skolan om de vill hänga med efteråt. Det värsta som kan hända är ett nej och om du tänker på det är det inte så farligt alls. Då är det bara att fråga nästa.
Du kommer fixa det här. Du är grym.
-
Jag försöker att bli trygg i mig själv men jag är så negativ när de kommer till mitt utseende, jag tycker inte om något alls om mig själv. Jag kan få komplimanger av andra men de får mig ändå inte att ändra synen på mig själv.
Jag ska ta möjligheten att fråga någon av klasskompisarna om dom vill hitta på något, nu när de snart är sommarlov så lär jag väl inte träffa dom om jag inte frågar om dom vill träffas o göra något.
-
Hej igen! Jag vet inte om du fortfarande får mejl om nya svar, men jag ville bara kolla till hur läget är med dig, och om saker och ting har blivit bättre.
Mvh
-
Hej!
Jag tycker inte att det har blivit bättre, har fortfarande perioder då jag mår jättedåligt. Jag brukar dölja hur jag faktiskt mår så att folk inte ska se hur dåligt jag faktiskt mår, för att det verkar inte som att det faktiskt finns någon som bryr sig.
mvh
-
Tråkigt att höra. Men vi bryr oss. Det är därför jag ville kolla in hos dig för att se om du mådde bättre. Och det finns nog fler personer i din närhet som bryr, eller skulle bry sig om det visste. Men jag ska inte dra för stora antaganden när jag inte känner dig. Jag förstår om det är provocerande.
Men du. Jag förstår att det inte är lätt. Ensamhet är inget man ska leka med. Har du försökt ändra något i dina mönster sen senast för att försöka angripa problemet på något sätt. Går du någon form av terapi?
Vad känner du är det största hindret för dig för att bryta ensamheten? Vad är det som sätter stopp?
Förövrigt. Känn dig fri att skriva av dig exakt när du känner för det. Jag har e-postaviseringar igång för det här, så det finns alltid någon som lyssnar på dig.
Du är helt unik. Glöm aldrig det.
-
Finns det terapi för psykisk ohälsa? Det hade jag ingen aning om.
Jag har haft tanken på att skaffa en katt så att det blir en förändring i vardagen, och då lär jag nog inte känna mig lika ensam som jag gör i nuläget. Jag har hört att djur kan känna av också om ägaren mår dåligt.
Du måste logga in för att kunna skapa nya trådar.