Vet inte ens varför jag skriver dhär, orkar egentligen inte engagera mej. Men d är d som är problemet orkar inte ett skit. Orkar inte gå i skolan, orkar inte vara hemma, orkar inte bry mej längre. Har verkligen inga framtidsplaner längre och vill heller inte gå ur skolan för orkar inte bygga upp ett liv som jag ändå inte kommer trivas med. Har inga fritidsintressen och inget jag faktiskt gillar att göra. Vill inte säga att jag är deprimerad känns bara som att jag förminskar de som faktiskt är det. Pratar inte med någon om dehär för känns bara som att jag klagar i onödan. Tror inte någon skulle förstå mej ändå, säger jag till mina vänner att jag är trött på allt och inte orkar mer säger dom bara “jag med”. Och varför ska jag då klaga om dom känner samma? Men orkar inte må såhär längre heller och orkar inte ta tag i det. Har pngest på kvällarna men har då inte panikångest eller gråter eller så. Bara ligger där och vet inte vart jag ska ta vägen. Ibland fårfjag dock anfall när jag plötsligt blir irriterad och arg och efter en stund bara ligger i sängen och gråter, skriker och hyperventilerar. Fattar inget och orkar inget, va ska jag göra av mej själv egentligen? Känner bara att jag överreagerar och borde ta tag i mitt liv och börja göra saker men de går ju inte, det tar bara stopp på något sätt
