Hem > Forum > Depression > Jag dödar mig själv, långsamt

Jag dödar mig själv, långsamt

Visar 6 inlägg - 1 till 6 (av 6 totalt)
5
  • Under tiden jag skriver detta dödar jag mig själv. Jag har inte druckit vatten på över 24h. Det låter dumt, men det kommer vara värt det. Jag börjar högstadiet den 23e augusti, men jag planerar inte att leva förbi den 21a, max. Jag har läst på om att inte få i sig någon vätska, och det kommer vara smärtsamt, men jag bryr mig inte. Jag kan inte börja 7an. Kan inte. Mitt huvud gör ont redan, och mina leder känns stela, men det är värt det. Jag kan inte ta mitt liv med kniv, det vore för blodigt och mina föräldrar skulle aldrig förlåta mig.

    Detta är den bästa planen jag haft. Jag kommer att dö. Tack för att jag kan göra detta, tack till min vän, tack till mina föräldrar. Tack för att ni finns, jag hoppas att ni lever på utan mig.

    Du är ju bara ett barn. Ett rätt litet sådant. Någon borde ta hand om dig. Har du pratat med dina föräldrar? Någon?

    Jag hoppas innerligt att du finns kvar ♥️ när jag var lika gammal så försökte jag göra detsamma och jag misslyckades några gånger. Det var tufft att ta mig igenom alla år, räknade dagarna tills jag skulle anses som vuxen. Och vet du vad? Det var så värt det. Jag skrev dagbok, varje kväll några meningar. Idag har jag en hel samling som jag ibland läser igenom när livet känns tufft och ibland när det känns extra bra. På den tiden så hade jag behövt någon som ser vad jag går igenom, någon som tar hand om mig. Idag kan jag ta hand om mig själv och behöver inga ”vuxna” men tar emot hjälp dom dagarna jag inte orkar. Jag kommer ihåg dom dagarna när ingen verkade se, höra eller fånga upp mig. När jag kände mig som mest hjälplös. Just där och då så var mina största två önskningar att kunna somna, men inte vakna dagen efter och det andra var en storebror eller storasyster som håller mig i handen så länge tills jag klarar mig själv. Inget av detta gick i uppfyllelse, istället så blev jag storasyster till några stycken som jag nu håller i handen tills dom klarar sig själv. Jag finns här även för dig om du skulle vilja det. Vad hade du önskat göra och uppleva i livet när du är typ 30 år?

    Hej Yellow, det är jag igen. Hur har du det? <3

    Tänker så mycket på dig och på det du skrev i ditt inlägg.. jag hoppas fortfarande på att du någon dag kommer att svara. När du gör det, så finns jag här och lovar att vi tar/chattar oss igenom detta tillsammans. <3

    Hej! Det är den 23:e idag och jag hoppas att du trots allt finns kvar och tog dig dit idag 💛 jag lovar dig att det kommer att vända! Kram

Visar 6 inlägg - 1 till 6 (av 6 totalt)
5

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.

Vi har gjort en säkerhetsuppdatering på Mind forum som innebär att logga in-förfarandet har ändrats. Du kommer i samband med att du loggar in få ditt lösenord skickat via e-mail.