Hem > Forum > Depression > Jag är deras sexslav

Jag är deras sexslav

Create new reply
Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2

  • Hur fan börjar man sånt här? Kortfattat: Morsan – dog av cancer när jag var 4 år. Orsakade en hel del drama i familjen osv.

    Mellanstadiet – Mobbad

    Mellan-/Högstadiet – Retad, var knappt i skolan 6, 7, 8:an.

    denna hösten 2022 blir jag våldtagen. Har tidigare blivit tafsad på o utsatt på andra sätt. Nu ser jag inget värde i mig själv längre. Jag känner mig smutsig. Jag känner att det inte spelar nån roll hur snäll, rolig eller bra vän jag är inte en jävel bryr sig. Och killar, dom välkomnar jag med öppna ben ”här varsågod ta för dig av 15- åriga jag och försvinn sedan”. Det är det ända som får mig känna att nån tycker om mig, när dom säger hur mycket dom vill knulla mig osv. Det är allt jag sätter mitt värde i numera. Jag känner mig som smuts. Som om jag inte är värd mer än en vissen blomma.

    har fått återfall igen, dricker alkohol igen tills det svartnar, hoppas att bilen som åker lite för snabbt kör på mig eller att jag en dag tar den där jävla överdosen jag tänkt ta.

    Fuck asså. Fuck detta. Människor är vidriga.

    Hej!

    Låter fruktansvärt smärtsamt det du beskriver. Traumat att förlora sin mamma i cancer och att senare i livet bli våldtagen måste satt djupa spår. Ihop med mobbningen som du skriver om.

    Jag upplever att sexuella trauman är väldigt tabu i samhället och kan vara svårt att bli lyssnad på eller ens tala om. När en använder sex som ett sätt att dämpa ångest och fylla ett svart hål inom en för att känna ett värde i sig själv. Jag har själv den erfarenheten och varit ett helvete att ta sig ur den loopen, där jag varit rädd för att ta livet av mig eller hamna i en psykos för att hantera övergivenhetstrauman från min mamma.

    Jag vet inte om det här hjälper dig, men du är inte ensam. Det finns självhjälps-grupper med liknande erfarenheter som dig och terapi…psykvården är åt helvete idag, med all brist på resurser och långa väntetider, men det finns människor som sagt som organiserar sig för att hjälpa varandra.

    Inget av det här är lätt så känner igen mig verkligen i din sista mening av frustration.

    Du har varit med om fruktansvärda saker. Det är inte lätt och du ska vara stolt att du är så stark. Det finns vägar ur det hela, fortsätt att kämpa.

    Beskriv gärna mer om din situation ❤️

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
2

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.

Logga in