Hur kan man ha drömjobb, bra boende, och stundtals känna sig glad men varje gång man är hemma så är de enda man vill är att dö. Även under stunder när de är bra och så kan tankarna finnas men de är ju först sen när man är ensam som de blir mer verkliga. När man testar allt men inget längre ger nått? Resor, nya saker, aktiviter, böcker, tv-spel, träna. KPT,läkare, inskriven, psykolog När man mår både bra men känner sig tom och viljelös. Eller bra kanske man inte mår men de pendlar så man inte riktigt vet. Vad gör man när man hela tiden skjuter upp sin död varje dag?
Hej.
Det som slog mej när jag läste din text,var att det var som om jag skrivit den själv.De där tankarna och känslorna av tomhet och meningslöshet,som kommer ibland,när man är ensam.Tyvärr tror jag att vi är många som känner så.Det verkar vara den nya folksjukdomen,att fastän vi har det mesta,så kan vi inte känna oss tillfreds med tillvaron.Vi bombarderar vår hjärna med intryck,för att försöka tvinga den att känna glädje,när den egentligen behöver vila och avkoppling och kanske lite frihet från nya intryck,för att både kunna återhämta sej och bearbeta allt den får in hela tiden.
Man måste nog lära sej att prioritera.Försöka komma underfund med vad man tycker är viktigt i livet och fokusera på det.Välja bort saker,som man tycker är mindre viktiga,eftersom det inte finns nån människa,som klarar av att hinna och orka med allt som det moderna samhället erbjuder.
Jag vet ju inte hur ditt liv ser ut,men det låter som om du lever ensam,precis som jag och så väldigt många andra.Men människan är inte gjord för att leva ensam.Vi behöver andra människor nära oss,hur mycket vi än försöker förneka det för oss själva.
Jag tror nog att du är lik mej på det sättet,att du innerst inne vill leva,men du vet inte om du orkar med alla krav,som du känner på dej.Allt man ska och måste göra för att duga som människa.Det har tagit tid för mej att komma till insikt om vad som är viktigt för mej och att inse att normer och omgivningens åsikter egentligen är rätt oviktiga.Sen får man väl lära sej att ta en dag i taget och se vad som händer och kanske inte ha orimliga förväntningar på livet,utan försöka göra det bästa av de förutsättningar man har.
Ha det gott och var rädd om dej.Försök vara lite snäll mot dej själv.
