“Hur är läget?”

[Purple Qequmi]

Jag har aldrig gjort någon hemlighet av att jag mår dåligt och har gjort det länge. Förut då jag haft tex boendestödjare och daglig verksamhet, har det hänt att de s.k. professionella brustit ut i ett stort leende då vi mötts, och kvittrat ett glatt: “Tjaa, hur är läääget?” Trots att jag har berättat för dem dagen innan hur dåligt jag mår!

Fattar inte varför de gör så?? Glömmer de att jag mår skit, eller? Blir de SÅ till sig bara av att se mig!? 🙄🤔 Det är inte ovanligt att de frågat: “Hur är det?” bara dagen efter att jag anförtrott dem hur jag verkligen mår. Jag blir ledsen och irriterad och typ svarar: “Men det vet du ju redan!” Och då får man en konstig blick tillbaka.

Hur kan man uttrycka sig på det sättet till en som är deprimerad??? Jag blir jätteledsen, känns som att få en käftsmäll!

Nån som kan förklara detta för mig?

[Red Vyhodo]

Många av oss har inbyggt att fråga hur det är när man träffar någon.

Precis som att många av oss har inbyggt att svara “det är bra, själv då?” fast att världen står i lågor.

Skulle tro att de som frågar gör det av vana och inte på något sätt för att trycka ner dig. Eller så är de faktiskt genuint intresserade av att veta om du mår sämre eller bättre än dagen innan.

[Purple Qequmi]

Jag förstår.

Men om någon dager innan berättat att de mår så sjukt dåligt psykiskt, borde man då inte kunna förstå att man inte bör uttrycka sig så?? Det är ju okänsligt och oempatiskt!

[Red Vyhodo]

Tyvärr har väldigt många människor svårt att sätta sig in i hur det är att leva med psykisk ohälsa, och svårt att förstå att något de säger av ren vana kan vara sårande för andra.

[Purple Qequmi]

Red Vyhodo skrev:

Tyvärr har väldigt många människor svårt att sätta sig in i hur det är att leva med psykisk ohälsa, och svårt att förstå att något de säger av ren vana kan vara sårande för andra.

Ja det är uppenbart! De är så klumpiga socialt så de borde inte jobba med människor!