Jag är väldigt olycklig. Jag känner även skam för att jag har den känslan då det hade kunnat vara betydligt värre än det är. Men min diagnos tar så mycket av min energi att jag har svårt att känna glädje eller lycka för annat. Det jobbiga väger mer och tar över. Jag är väldigt beroende av att fly från ångest, obehag eller känslosamma tankar och känslor och har gjort det på många destruktiva sätt. Alkohol och tablettmisbruk. Har gått över till matmissbruk under lång tid och nu har jag gått över till shoppingmissbruk. Tydligen har jag aldrig kunnat sluta med ett beroende utan att ersätta det med ett annat. Detta håller inte, jag mår verkligen inte bra och jag har gjort de värre. Nu är jag både extremt överviktig och pank. Jag vill gå tillbaka till att ta tabletter, kanske även alkohol. Jag behöver ett break från allt. Önska man bara kunde hamna i koma över en planerad tid. 🙁
