Hem > Forum > Depression > Fan vad livet suger

Fan vad livet suger

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 39 totalt)
36
  • Trådstartaren

    Depression och ångest kan vara bland det värsta som finns. Man genomlider ett rent helvete varje dag och ingen förstår en. Allt blir en ond cirkel…. Alltså finns det någon där ute som kan svara på vad meningen med livet är? Jag kan fan inte se den. Allt man gör här på jorden gör man ju för att man måste eller för någon annans skull… Fan vad jag hatar mitt liv, vill bara gråta, är så stressad över allt…

    Hej!

    Frågan om meningen med livet är svår, och har inget direkt svar. Vissa tänker till exempel att meningen med livet är att uppnå mål man har, medans andra inte har någon speciell tanke och bara tycker livet är ”onödigt” att leva. Tycker du kan börja med att fundera på frågan hur du föreställer och ser dig själv i framtiden, som till exempel om fem år. Var kommer du bo? Kommer du ha uppnått din drömmar? Hur ser din familj ut? För livet är värt att leva, och det finns så mycket att leva för, vilket du kommer inse till slut.

    Tycker också att det är bra om du pratar med någon om hur du känner. För folk bryr sig, även om det ibland kanske inte känns så. Det finns allid hjälp och stöd att få, och man ska aldrig tveka till att prata med någon, för det kommer bara kännas så mycket bättre efteråt. Du kan vända dig till en förälder, vuxen, någon du litar på eller någon helt utomstående, som till exempel en kurator eller psykolog. På BRIS kan man till exempel ringa gratis vid behov av stöd av en kurator. Gör vad som känns bäst för dig, men kom ihåg att det aldrig blir bättre om man håller alla tankar inom sig.

    Hoppas mitt svar hjälpte något och det blir bättre snart, och att du är medveten om att du aldrig är ensam med att känna som du gör!

     

    Trådstartaren

    Hej! Frågan om meningen med livet är svår, och har inget direkt svar. Vissa tänker till exempel att meningen med livet är att uppnå mål man har, medans andra inte har någon speciell tanke och bara tycker livet är ”onödigt” att leva. Tycker du kan börja med att fundera på frågan hur du föreställer och ser dig själv i framtiden, som till exempel om fem år. Var kommer du bo? Kommer du ha uppnått din drömmar? Hur ser din familj ut? För livet är värt att leva, och det finns så mycket att leva för, vilket du kommer inse till slut. Tycker också att det är bra om du pratar med någon om hur du känner. För folk bryr sig, även om det ibland kanske inte känns så. Det finns allid hjälp och stöd att få, och man ska aldrig tveka till att prata med någon, för det kommer bara kännas så mycket bättre efteråt. Du kan vända dig till en förälder, vuxen, någon du litar på eller någon helt utomstående, som till exempel en kurator eller psykolog. På BRIS kan man till exempel ringa gratis vid behov av stöd av en kurator. Gör vad som känns bäst för dig, men kom ihåg att det aldrig blir bättre om man håller alla tankar inom sig. Hoppas mitt svar hjälpte något och det blir bättre snart, och att du är medveten om att du aldrig är ensam med att känna som du gör!

    Det var väldigt fint sagt! Uppskattas verkligen, jag vet har allt pratat med kurator men inte tyckt att det har hjälpt.. Är bara inne i en tung period just nu.. Dina värmande ord, förståelse och kloka råd gav mycket positivt! Tack snälla du!

    Hej. Jag tackar dig för att du delat din story och känner igen mig i vad du skriver. Meningen med livet? En bra fråga. Så länge jag sitter i min depression så ser jag inte hellre meningen med att vara här på jorden. Men då plötsligt ser jag ett litet ljus och det betyder att jag håller på med att krypa sakta men säkert ur mitt djupa och mörka hål. Jag vill inte förlora hoppet … Jag hoppas verkligen att du snart också ser ett litet ljus … Kram

    Ja depression  o ångest är hemskt…o att vara i det känns  så ensamt….

    Trådstartaren

    Hej. Jag tackar dig för att du delat din story och känner igen mig i vad du skriver. Meningen med livet? En bra fråga. Så länge jag sitter i min depression så ser jag inte hellre meningen med att vara här på jorden. Men då plötsligt ser jag ett litet ljus och det betyder att jag håller på med att krypa sakta men säkert ur mitt djupa och mörka hål. Jag vill inte förlora hoppet … Jag hoppas verkligen att du snart också ser ett litet ljus … Kram

    Hej, jag är glad att du delar med dig också för då betyder det att jag inte är ensam även om det ibland känns som att man är det hela tiden…. Nej jag kan verkligen inte se meningen med livet i dessa perioder…. Dina ord värmer och jag hoppas att du kommer ur mörkret snart också! Alla styrka till dig! Tack!

    Trådstartaren

    Ja depression o ångest är hemskt…o att vara i det känns så ensamt….

    Verkligen! Men lite skönt att skriva här och veta att man inte är ensam ändå….

    Jag känner lite som du. Har ganska stark ångest, oro och depression.

    Vissa dagar är det väldigt lugnt, medans andra är ett helvete. Har märkt att det ofta hör ihop med när saker händer i mitt liv, främst när fru och/eller barnen reser bort några dagar. Sådant kan göra mig så orolig att jag får panikattacker flera dagar i förväg.

    Depression och ångest kan vara bland det värsta som finns. Man genomlider ett rent helvete varje dag och ingen förstår en. Allt blir en ond cirkel…. Alltså finns det någon där ute som kan svara på vad meningen med livet är? Jag kan fan inte se den. Allt man gör här på jorden gör man ju för att man måste eller för någon annans skull… Fan vad jag hatar mitt liv, vill bara gråta, är så stressad över allt…

    Hej, jo livet kan ibland vara åt skogen men vi lever bara en gång innan den eviga vilan så det är trots allt värt något ändå. Du frågar om meningen med livet? Jag har utforskat detta utförligt både teoretiskt och praktiskt, och beroende på vad ens världsåskådning är finns det flera svar. Utifrån ett ateistiskt perspektiv som jag har finns ingen egentlig mening med livet, utan allt handlar om vad man själv känner gör livet värt att leva. Rent biologiskt är meningen med livet att föra generna vidare och öka sannolikheten att generna fortsätter föras vidare genom att hjälpa till att utveckla samhället o.s.v. Men, biologin har ingen mening i sig vad jag kan se så vi är tillbaka till att det handlar om vad du som individ känner är värdefullt i livet.

    Min fråga till dig är därför, finns det något ljus (hur litet det än är) kvar i livet för dig?

    Trådstartaren

    Hej, jo livet kan ibland vara åt skogen men vi lever bara en gång innan den eviga vilan så det är trots allt värt något ändå. Du frågar om meningen med livet? Jag har utforskat detta utförligt både teoretiskt och praktiskt, och beroende på vad ens världsåskådning är finns det flera svar. Utifrån ett ateistiskt perspektiv som jag har finns ingen egentlig mening med livet, utan allt handlar om vad man själv känner gör livet värt att leva. Rent biologiskt är meningen med livet att föra generna vidare och öka sannolikheten att generna fortsätter föras vidare genom att hjälpa till att utveckla samhället o.s.v. Men, biologin har ingen mening i sig vad jag kan se så vi är tillbaka till att det handlar om vad du som individ känner är värdefullt i livet. Min fråga till dig är därför, finns det något ljus (hur litet det än är) kvar i livet för dig?[/quote

    Tusen tack för ditt svar! Ja det kanske är så, alla andra verkar så otroligt lyckliga och vet att jag en gång också var det… Men har varit med om så mycket och är inte äldre än 22 år, jag har varit med om en våldtäkt vid 14 års ålder, självmordplaner men som hindrades 2 dagar innan planerat självmord, har dock aldrig mått så bra som jag gjorde de dagar där i mellan då jag hade bestäm mig, jag var så fri på något sätt men sedan tog min bästa väns pappa livet av sig och efter det kunde jag inte ta livet av mig, det var för fegt… Men ack så många gånger jag bara har velat fly igen…

    Du frågar om ljus i livet… Ja det har jag, jag har en underbar sambo, ett fadderbarn på dyrga året, och föräldrar jag älskar mest av allt. Givetvis finns det hopp om man tänker på det men inget av det ger äkta glädje i de mörkaste stunderna… Skratten och glädjen känns då som ett fejk.. Ett sätt att få andra att inte oro sig, ett sätt att tvinga sig att må bra för att någonstans ändå fortsätta det så kallade livet…

    Trådstartaren

    Hej, jo livet kan ibland vara åt skogen men vi lever bara en gång innan den eviga vilan så det är trots allt värt något ändå. Du frågar om meningen med livet? Jag har utforskat detta utförligt både teoretiskt och praktiskt, och beroende på vad ens världsåskådning är finns det flera svar. Utifrån ett ateistiskt perspektiv som jag har finns ingen egentlig mening med livet, utan allt handlar om vad man själv känner gör livet värt att leva. Rent biologiskt är meningen med livet att föra generna vidare och öka sannolikheten att generna fortsätter föras vidare genom att hjälpa till att utveckla samhället o.s.v. Men, biologin har ingen mening i sig vad jag kan se så vi är tillbaka till att det handlar om vad du som individ känner är värdefullt i livet. Min fråga till dig är därför, finns det något ljus (hur litet det än är) kvar i livet för dig?

    Tusen tack för ditt svar! Ja det kanske är så, alla andra verkar så otroligt lyckliga och vet att jag en gång också var det… Men har varit med om så mycket och är inte äldre än 22 år, jag har varit med om en våldtäkt vid 14 års ålder, självmordplaner men som hindrades 2 dagar innan planerat självmord, har dock aldrig mått så bra som jag gjorde de dagar där i mellan då jag hade bestäm mig, jag var så fri på något sätt men sedan tog min bästa väns pappa livet av sig och efter det kunde jag inte ta livet av mig, det var för fegt… Men ack så många gånger jag bara har velat fly igen…

    Du frågar om ljus i livet… Ja det har jag, jag har en underbar sambo, ett fadderbarn på dyrga året, och föräldrar jag älskar mest av allt. Givetvis finns det hopp om man tänker på det men inget av det ger äkta glädje i de mörkaste stunderna… Skratten och glädjen känns då som ett fejk.. Ett sätt att få andra att inte oro sig, ett sätt att tvinga sig att må bra för att någonstans ändå fortsätta det så kallade livet..

    Trådstartaren

    Jag känner lite som du. Har ganska stark ångest, oro och depression. Vissa dagar är det väldigt lugnt, medans andra är ett helvete. Har märkt att det ofta hör ihop med när saker händer i mitt liv, främst när fru och/eller barnen reser bort några dagar. Sådant kan göra mig så orolig att jag får panikattacker flera dagar i förväg.

    Jag håller med dig… För mig blir allt värre när jag är ensam, får tid över att tänka… Men just ensamheten gör att depressionen blir värre i dessa perioder…  Man borde aldrig va ensam, inte när man mår dåligt… Tyvärr är väl det oundvikligt tyvärr. Tack för din omtanke och ditt svar och att du delar med dig av din tillvaro, sånt är guldvärt och precis vad detta forum är till för. Tack!

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 39 totalt)
36

Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.