ensam 30 årig man, dålig självkänsla

är 30 år, bor kvar i staden jag pluggat i 3 år. känner mig väldigt ensam. de två kompisar jag träffat i nya staden umgås jag inte med längre. har två barndomskompisar som nu gift sig och bor i andra städer. jag har så svårt att ta kontakt med nya människor pga att jag ständigt tänker på hur jag uppfattas och jag har en alltid en osäkerhet över mig, vem är jag egentligen. funderar på om man ska försöka få medicin och kanske börja spela fotboll igen. börja med crossfit? men det tar emot, jag känner mig inte som andra. är så introvert medan alla andra känns extroverta och känns som att alla jag tar kontakt med tycker jag är underlig.

jag vet att i vissa situationer har jag bra social kompentens. men jag känner mig ofta så liten, så nedtryckt och underpresterande, speciellt i sammanhang på jobbet där alla kan mer än mig, och jag bara väntar på att de ska komma på mig och inse att jag inte kan någonting.

tips på hur man kan få bättre självkänsla, våga visa och hitta vem man egentligen är. ibland när jag sitter ensam i lägenheten funderar jag på hur länge de skulle dröja innan någon saknade mig, om jag bara försvann. om jag inte hade ett jobb att gå till skulle jag kunna vara borta en månad och ingen skulle undra vart jag tagit vägen.

Jag har aldrig haft vänner och är över 50…jag har haft partners men mellan relationer har jag varit helt ensam. Har ingen familj som jag kan kontakta. Så jag har oxå tänkt att jag skulle kunna dött utan att någon märkt det och att ingen kommer leta efter mig. Det är en läskig tanke!De flesta tar det för givet att man har anhöriga. Det är extra hemskt om man hamnar på sjukhus och där frågar de vem som är närmast anhörig, för de kanske behöver kontakta dem…Vid ett tillfälle minns jag att jag inte hade någon och då verkade de bli riktigt  förvånade på sjukhuset. Då sjönk det inhur ensam jag var egentligen! Det verkade inte ens vara vanligt, eftersom de blev så frågande inför min avsaknad av föräldrar,partner vänner osv Nu har jag en partner som jag inte bor tsm med, men det är “svajigt “mellan oss så vi tar det lugnt just nu. Vågar inte göra slut för då kommer jag börja planera för självmord igen orkar inte med total ensamhet!…Jag har samma problem, att jag känner att alla är bättre på jobbet.Kan inte jobba längre pga ångest, utmattning och social fobi. Det blir inte bättre av att jag har svårt att få hållbara sjukintyg och godkännande från försäkringskassan. Det är en ständig oro för om jag kan behålla bostad och om jag har råd att leva.