Hej. Jag kan känna igen mig i det du skriver. Går i mellan åt in i depressioner pga tidigare händelser i mitt liv. Jag har varit med om mycket. Men just det du beskriver om att man blir stående eller glömmer av vad man ska göra. När jag är inne i mina perioder, precis som jag är just nu då det är mycket som händer omkring mig för tillfället. För mig blir det som att hela jag stannar upp men att tiden tickar på som vanligt och allt annat rullar på runt omkring en men att man själv står still och inte vet hur man mår/känner eller har det. Vet inte hur det är för dig men för mig så känner jag ingenting dessa stunder. Ingen rädsla, ilska, glädje, sorg, vilket gör att ångesten bara växer inom en. Jag är själv en person med hög ambitionsnivå och känner dagligen igen mig i att man tar på sig mer arbete än vad man mår bra av och att man blir stressad och får ångest av det också och att man oroar sigvef saker som inte alls ligger på ens bord eller som man kan göra något åt i nuläget. Det är jobbigt att uppleva dessa känslor. Men jag brukar lyssna på musik och ta långa promenader eller sätta mig att måla det är vad som hjälper mig men man måste hitta sitt eget sätt för att koppla av. Tänka på det man gör här och nu och inte det som man inte kan styra över eller påverka för stunden, oron och ångesten annars lätt gå över styr och man hamnar i en ond cirkel. Det är viktigt att veta att du inte är ensam om att känna så. Det är viktigt att ta hand om sig själv annars blir det svårt att finnas tillhands för andra. Hoppas verkligen du hittar ett sätt som passar dig och som du mår bra av. Hitta en hobby och håll fast vid det. Man ska i dessa stunder inte göra mer än man måste och rasten skall man ägna sig åt saker som gör en glad – jag vet att det låter klyschigt och är mycket lättare sagt än gjort. Finns här om du vill prata mer. Men kom ihåg att du är inte ensam! Kram
