Att växa upp med våld i hemmet….

Jag lever i mitt förflutna och kan inte ens fokusera på nuet och framtiden.. jag är 21 år och snart fyller jag 22. Jag har alltid känt mig misslyckad och ovärdig. Allt jag gjorde var fel för min pappa. jag orkar inte berätta allt men det jag kan säga är att han va inte en normal pappa. i 18 års åldern började jag läsa om narcissister och jag fick en känsla av att han va det. När jag tänker på allt gör det så ont i hela mig och jag gråter och ångesten börjar stiga. Han psykiskt misshandlade mig under min uppväxt och gjorde detsamma med mina syskon men två av dom slog han. Jag såg honom aldrig slå mamma men om man kan slå sina barn kan man slå sin fru också.Mamma försökte att stå upp för oss när han gjorde något men då sa han hållkäften sen sa hon inget mer efter det. Pappa har liksom gjort mig till den jag är känns det som det är svårt att tänka att man är värdig när han har tryckt ner mig under hela barndomen. jag använde mig av sex som ett självskadebetende för att jag ville få bekräftelse på något sätt..  jag kan inte vara lycklig och jag litar inte på någon. Snälla säg att någon har gått igenom liknade barndomstrauma. Jag känner mig vilsen i min själ. när ska jag kunna gå vidare från detta och vara lycklig och lita på människor igen.. ?

[Indigo Vutaqy]

Jag har.

Min pappa var också elak och våldsam.

Han har gjort illa mig och mina syskon. Jag litar inte på människor, jag har ångest, jag har kontrollerat maten som självskadebeteende. Kan inte vara lycklig heller. Mitt liv är riktigt mörkt. Mår dåligt både fysiskt och psykiskt. Det känns som att mina föräldrar har kontroll över mig även när jag inte är med dem.

Tror du kan behöva prata med en expert på trauman? Vad tror du om det?

Känns skönt att inte vara ensam om detta. Alla är inte gjorda för att vara föräldrar. Ja det tror jag skulle vara bra för mig går du i nåns sorts sån behandling ?

[Pink Koboja]

Jag har också. Pappa slog mig, min syster och min mamma nästan dagligen när han var hemma. De dagarna han inte slog oss så var det psykisk misshandel.. har gått i trauma terapi i 4 år, vilket hjälpte ganska så mycket. Sedan antidepressiva i kombination med det som gav bra effekt. Går fortfarande i terapi, men mera för ”vardagliga” problem. Det sätter ju sina spår, man blir väl aldrig helt av med traumat, rädslor eller minnen man har.. men det kan bli så mycket bättre. Det viktigaste är nog att ta ett första steg som kan vara trauma terapin. Det har gått 12 år sedan min pappa slog mig sist, det blev bättre för mig! Är 27 idag och har läkt mycket under de senaste åren. Jag hoppas att du snart får känna som jag gör idag och att du får det stödet du behöver för att nå dit. Stay strong och ge aldrig upp hoppet <3

[Indigo Vutaqy]

Jag går inte i någon behandling. Tyvärr.