Hem > Forum > Depression > Årstidsdepression (sommar)

Årstidsdepression (sommar)

Visar 2 inlägg - 1 till 2 (av 2 totalt)
1
  • När jag var liten älskade jag sommaren. För mig innebar den bad i sjön och i den lilla uppblåsbara bassängen på tomten, roliga läger, mycket tid på landet och ett långt sommarlov. I 15-årsåldern började jag plötsligt drabbas av sommardepressioner och sommaren blev värsta tiden på året. Detta har fortsatt i vuxen ålder, trots att det inte finns någon uppenbar anledning till depressionerna. Så fort solen och värmen kommer sjunker mitt mående som en sten. Jag blir trött och orkeslös och har inte lust att göra någonting. Jag brukar ändå försöka göra sådant som jag tycker är roligt när jag inte är deprimerad, men på sommaren är det verkligen inte roligt. Det gör också att dagarna sniglar sig fram och att det blir en lättnad när kvällen kommer och jag får gå och lägga mig.

    Förra sommaren hade jag faktiskt ingen depression, vilket var helt underbart. Nu i år har den dock återkommit och det känns som om det inte kan bli höst fort nog. Dessutom gick mina sommarplaner i stöpet p.g.a. corona, så i år blir det nog landet hela sommaren. Egentligen är det ju inte så illa, och jag hade bl.a. tänkt göra dagsvandringar, men jag har verkligen ingen lust. Jag köpte en korsordstidning eftersom jag VET att jag gillar korsord, men idag var korsordslösandet bara någonting jag ägnade mig åt för att få tiden att gå. Alla andra pratar om hur himla härligt det är med sol och värme, men själv hoppas jag att det ska bli regn och svalt. Då mår jag av någon underlig anledning bättre, trots att jag egentligen också uppskattar sol och värme.

    Du är inte ensam med årtidsdepressionen, mitt mående går alltid nedför under hösten och fortsätter fram till våren då saker oftast blir lite bättre. Men inte denna våren, då har saker blivit sämre främst pga corona.

    Kämpa på! Sommaren är snart slut!

     

Visar 2 inlägg - 1 till 2 (av 2 totalt)
1

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.