Är redo att dö nu.

[Purple Migiqe]

Anonym skrev:

Jag hade självmordstankar och planer för 2 år sedan men de har i princip försvunnit nu när jag medicinerat ett tag. Fick fluoxetin och har precis bytt till sertralin eftersom min läkare sa att den var effektivare mot social ångest. Ni är alla värda att kämpa för, glöm inte det. Blir så jävla ledsen av att se den här tråden och vet ju inte exakt vilka situationer ni har hamnat i, men det finns alltid hopp.

Vad bra att det ordnat upp sig för dig! Det är skönt att höra andra som tagit sig igenom tuffare perioder, det ger en lite hopp! 🙂

[Pink Syjuga]

Green Leguve skrev:

Ja det är helt hemskt detta tillstånd. Jasså, varför just innan sommaren? Någon speciell anledning? Vad får dig att vilja dö och vad får dig att vilja leva? Gäller inte vita arkivet som testamente? Jag har fyllt i det.

Nej, vita arkivet räcker tyvärr inte.

[Pink Syjuga]

Jag har läst att människor som bestämt sig brukar visa sig glad och så samma dag som de försöker ta självmord. Är det nån här inne som kan berätta kring det?

Önskar så mycket att få känna den känslan.

[Pink Syjuga]

Har det riktigt jobbigt just nu, min sambo är på jobbet och jag ligger ensam i sängen och bara gråter. Vill att allt ska ta slut, försöker planera men jag mår så dåligt över att jag kommer att såra mina nära. Längtar bara efter mörker. Skulle vilja vara sjuk och att min sambo höll min hand när jag somnar in.

[Purple Migiqe]

Pink Syjuga skrev:

Har det riktigt jobbigt just nu, min sambo är på jobbet och jag ligger ensam i sängen och bara gråter. Vill att allt ska ta slut, försöker planera men jag mår så dåligt över att jag kommer att såra mina nära. Längtar bara efter mörker. Skulle vilja vara sjuk och att min sambo höll min hand när jag somnar in.

Jag förstår dig. Är det något speciellt som utlöste att det blev extra jobbigt just nu?

[Purple Migiqe]

Pink Syjuga skrev:

Jag har läst att människor som bestämt sig brukar visa sig glad och så samma dag som de försöker ta självmord. Är det nån här inne som kan berätta kring det? Önskar så mycket att få känna den känslan.

Har aldrig känt den känslan men hade också velat göra det. Alltid när jag försökt skada mig själv har det varit impulsivt, inte planerat. Men denna gång planerar jag, hoppas att få känna det du beskriver.

[Pink Syjuga]

Purple Migiqe skrev:

Har aldrig känt den känslan men hade också velat göra det. Alltid när jag försökt skada mig själv har det varit impulsivt, inte planerat. Men denna gång planerar jag, hoppas att få känna det du beskriver.

Det liksom bara drar igenom min kropp alla känslor, börjar skaka, känns som jag bara är ett tomt skal.

Jag planerar också, men jag vill ordna allt innan jag gör ett försök. All sorg jag kommer att ge alla och framförallt min sambo. Vill ordna så att hon åtminstone har ekonomiska trygghet när två bara blir en.

Jag vet ju inte om det är sant att man känner glädje när allt är planerat och man är redo.
Det enda jag har att gå på är det jag läst att anhöriga och vänner tyckt att personen sett glad ut sista tiden.

När du skadat dig tidigare, så där impulsivt har du varit hemma själv eller har någon sett dig?

Har du någon partner nu? Jag har en underbar sambo och hon skulle stanna hemma hos mig hela tiden om jag bad om det, men det blir ju inte hållbart i längden och vill inte att hon också ska drabbas av depression pga hon finns där för mig. Jag älskar henne så mycket!

[Purple Migiqe]

Pink Syjuga skrev:

Det liksom bara drar igenom min kropp alla känslor, börjar skaka, känns som jag bara är ett tomt skal. Jag planerar också, men jag vill ordna allt innan jag gör ett försök. All sorg jag kommer att ge alla och framförallt min sambo. Vill ordna så att hon åtminstone har ekonomiska trygghet när två bara blir en. Jag vet ju inte om det är sant att man känner glädje när allt är planerat och man är redo. Det enda jag har att gå på är det jag läst att anhöriga och vänner tyckt att personen sett glad ut sista tiden. När du skadat dig tidigare, så där impulsivt har du varit hemma själv eller har någon sett dig?

Jag håller med dig helt. Vill också fixa allt innan jag kan lämna.

Har skadat mig/försökt ta mitt liv både hemma och inne på psyk. Ingen har sett mig förutom när min kompis kom in i lägenheten och avbröt mig. Har inte direkt något självskadebeteende såsom o skära sig. Har bara gjort det enstaka gånger när jag mått riktigt dåligt.

 

[Purple Migiqe]

Pink Syjuga skrev:

Det liksom bara drar igenom min kropp alla känslor, börjar skaka, känns som jag bara är ett tomt skal. Jag planerar också, men jag vill ordna allt innan jag gör ett försök. All sorg jag kommer att ge alla och framförallt min sambo. Vill ordna så att hon åtminstone har ekonomiska trygghet när två bara blir en. Jag vet ju inte om det är sant att man känner glädje när allt är planerat och man är redo. Det enda jag har att gå på är det jag läst att anhöriga och vänner tyckt att personen sett glad ut sista tiden. När du skadat dig tidigare, så där impulsivt har du varit hemma själv eller har någon sett dig? Har du någon partner nu? Jag har en underbar sambo och hon skulle stanna hemma hos mig hela tiden om jag bad om det, men det blir ju inte hållbart i längden och vill inte att hon också ska drabbas av depression pga hon finns där för mig. Jag älskar henne så mycket!

Jo jag har en partner. Älskar honom väldigt mycket och han stöttar mig. Men på senaste tiden känns det som att jag betynger honom. Funderar på att göra slut innan jag tar mitt liv, så kanske han inte tar det lika hårt?

[Pink Syjuga]

Purple Migiqe skrev:

Jo jag har en partner. Älskar honom väldigt mycket och han stöttar mig. Men på senaste tiden känns det som att jag betynger honom. Funderar på att göra slut innan jag tar mitt liv, så kanske han inte tar det lika hårt?

Jag tror tyvärr att han kommer att ta det lika hårt om du gör slut med honom innan.

Jag är också rädd att jag betynger min sambo just nu, hon ser hur dåligt jag mår och jag har ju även berättat att det finns suicidtankar.  Har lovat henne att vara ärlig men det innebär ju också en stor oro för henne. Det är så jobbigt!

[Purple Migiqe]

Pink Syjuga skrev:

Jag tror tyvärr att han kommer att ta det lika hårt om du gör slut med honom innan. Jag är också rädd att jag betynger min sambo just nu, hon ser hur dåligt jag mår och jag har ju även berättat att det finns suicidtankar. Har lovat henne att vara ärlig men det innebär ju också en stor oro för henne. Det är så jobbigt!

Ja kanske, är så svårt att veta i förväg.

Det är riktigt jobbigt! Har också sagt till min sambo att jag har suicidtankar men inte att jag har några planer. Skäms så mycket och vill inte vara ett problem. Det som händet om jag berättar att jag har planer är 1. Kommer ej kunna göra verklighet av dem. 2. Bli inlagd på psyk igen, och det orkar jag inte. 3. Göra dem oroliga

[Purple Migiqe]

Är min sista dag idag på arbetsträning/arbetsutredning. Det är denna dag jag väntat på. Nu har jag inget jag måste gå till vilket betyder att jag är ensam om dagarna. Känns skönt på ett sätt att veta att det troligtvis snart är slut. Jag har inget som motiverar mig att gå fortsätta leva längre. Låter konstigt men är skönt. Riktigt skönt. Nu kan jag äntligen slappna av och planera in i minsta detalj hur jag ska göra. Orkar inte riktigt tänka på mina anhöriga. Det låter själviskt men vad ska jag göra? Är ju JAG som lever i min kropp, ingen annan. Så då borde det ju vara jag som bestämmer när det är slut också?