Hem > Forum > Depression > Äntligen slut

Äntligen slut

Visar 11 inlägg - 13 till 23 (av 23 totalt)
22
  • Skönt att höra från dig, TS! Jag är väldigt glad över att du har en så fin vän i ditt liv. Hoppas du får bra stöd från psyk nu 🌸

    Glad jag blir av att läsa detta, hoppas verkligen du får all hjälp du ska ha.
    Ta hand om dig 🌹

    Hoppas du mår bättre idag.

    Trådstartaren

    Hej.

    Jag lever ännu. Har varit och är en väldigt konstig tid. Livet har fortsatt. Arbete, barn, vänner, familj. Alla känner att detta är förbi. Jag är väldigt duktig på det. Att få det att se ut som eller övertala att allt är bra. Samtidigt tänker jag på döden varje dag. Fantiserar om sätt, sätt som döljer självmord, konsekvenser. Letar skäl att fortsätta. Har varit millimeter ifrån två gånger. Om ens egna barn inte är skäl nog vad kan man då förväntas hitta för skäl? Trodde tiden skulle läka något. Med detta verkar inte ha något annat slut. Man kan undvika verkligheten länge men förr eller senare kommer den ikapp

    Hej. Jag lever ännu. Har varit och är en väldigt konstig tid. Livet har fortsatt. Arbete, barn, vänner, familj. Alla känner att detta är förbi. Jag är väldigt duktig på det. Att få det att se ut som eller övertala att allt är bra. Samtidigt tänker jag på döden varje dag. Fantiserar om sätt, sätt som döljer självmord, konsekvenser. Letar skäl att fortsätta. Har varit millimeter ifrån två gånger. Om ens egna barn inte är skäl nog vad kan man då förväntas hitta för skäl? Trodde tiden skulle läka något. Med detta verkar inte ha något annat slut. Man kan undvika verkligheten länge men förr eller senare kommer den ikapp

    Jag förstår dig, min mamma var den enda anledningen för jag älskar henne så. Men hittills har det varit svårt att ens ha det som en anledning att vara kvar. Jag försöker hitta olika saker men allting runt omkring betyder ingenting för jag vill egentligen inte dö, bara bort från all smärta. & Vet att det inte blir bättre av att man säger kämpa men börja med små saker sen jobba upp dig. Till exempel ”Jag kommer aldrig få äta denna goda hamburgare om jag lämnar” och till slut kan du komma upp i ”Kommer aldrig få höra mina barns skratt” !

    Trådstartaren

    den skammen man känner när man vet hur självmord kan/kommer att påverka ens barn men man ändå överväger det. Den är inte lätt att hantera

    den skammen man känner när man vet hur självmord kan/kommer att påverka ens barn men man ändå överväger det. Den är inte lätt att hantera

    Har samma känsla här.

    Vad händer med barnen. Hur blir deras uppväxt? Vill man riskera att dom ska spåra ur i tonåren pga trauma för att deras pappa tog livet av sig.

    Å andra sidan så slås jag ibland också av tanken att det kanske är bäst att göra det nu. Så de får en chans att växa upp utan mig, innan de lär sig att deras pappa är en förlorare som hellre tar sms-lån för att betala en räkning än att säga till sin fru att pengarna är slut – för att slippa få en massa skit (pengar är inget problem i hushållet)

     

     

     

    Att tänka på döden gör jag varje dag. Det får mig att vara mer levande. Jag längtar väldigt sällan efter den numera, bara kortare stunder. Det är många år sedan jag verkligen hade planer och bara ville bort från allt. Slippa vara en börda och skada mina barn bara genom min existens, genom att andas och ta upp plats. Jag var djupt deprimerad med svår ångest och låg under en filt i soffan i stort sett varje dag i flera månader. Mina fyra barn var små och deras pappa fick ta allt. Jag hade så dåligt samvete, kände så stor skuld och skämdes över mig själv och att jag bara var till last. Det tog många år att komma tillbaka till ett liv där jag inte lastade mig själv för det som hände. Det handlade inte om att jag var (eller är) en dålig människa, en svag människa. Det handlade om så mycket mer, livet är komplext och ibland funkar det inte helt enkelt. Jag har numer hittat en ny tillvaro där jag accepterar att vila och återhämtning är A och O för att jag ska orka. Jag har förstått att ju mer jag skjuter framför mig av ”jobbiga aktiviteter eller samtal” som att betala räkningar, boka tandläkare, stå upp för min åsikt i en diskussion  eller what ever desto mer stress framkallar det. Jag har listor där jag skriver ned allt jag behöver göra, huller om buller, sen bockar jag för. Ingen strutsmentalitet längre. Jag ger mig själv Credit oftare – högt för mig själv kan jag säga: ”X, bra gjort! Nu har du en tid hos tandläkaren!”.

    När jag kom ur den svåraste tiden (med hjälp av psykvård och medicinering) insåg jag att öppenhet med min historia var en superviktig livlina för mig. Genom att prata öppet om det jag hade gått igenom fick min familj, vänner och kollegor se att det kan hända ”vemsomhelst” och att det går att ta sig ur det. Jag fick höra mängder av berättelser om andra som upplevt liknande. Jag fick också grindvakter runt omkring mig som såg när jag började ta på mig för mycket igen.

    Jag har fortfarande en del dippar som alla människor men jag accepterar att jag är den jag är med alla sidor. Värderar inte sorgen, ångesten och det tunga annorlunda än det ljusa, glada och hoppfulla. Känslor är som vädret – de finns där av en anledning. Numera är jag nyfiken. Jag hoppas du också hittar en väg ut, att du kan börja närma dig tanken att dela dina tankar och känslor med de som betyder mest för dig. I tystnaden blir allt så mycket svårare. Stor kram!

    oj tänkte logga in för att skriva av mig om mina egna svårigheter och såg det här. jag brukar tänka man kan leva kvar för en enda stund i framtiden som kanske kommer överträffa allt det här. snälla fina människa, lev lite till. min anonyma kärlek och stödkram, det kanske händer något jättebra längre fram

    Trådstartaren

    oj tänkte logga in för att skriva av mig om mina egna svårigheter och såg det här. jag brukar tänka man kan leva kvar för en enda stund i framtiden som kanske kommer överträffa allt det här. snälla fina människa, lev lite till. min anonyma kärlek och stödkram, det kanske händer något jättebra längre fram

     

    Skriv av dig det du behöver också. Du kanske har bättre chanser än jag. Jag kanske får en chans till ett ögonblick ur framtiden ändå. Vem vet vad som händer efter döden?

    Skriv av dig det du behöver också. Du kanske har bättre chanser än jag. Jag kanske får en chans till ett ögonblick ur framtiden ändå. Vem vet vad som händer efter döden?

    Hur går det för dig?

Visar 11 inlägg - 13 till 23 (av 23 totalt)
22

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.

Vi har gjort en säkerhetsuppdatering på Mind forum som innebär att logga in-förfarandet har ändrats. Du kommer i samband med att du loggar in få ditt lösenord skickat via e-mail.