Hem > Forum > Corona > Min syster och Coronan har förstör mitt liv

Min syster och Coronan har förstör mitt liv

Visar 8 inlägg - 1 till 8 (av 8 totalt)
7
  • Kanske låter dramatisk. Har aldrig varit nöjd med mig själv. Jag och min syster har aldrig gillar varandra. Hon har haft det bra, inte jag och hon har alltid tyckt om mig själv, jag känner självhat. Vi har alltid jämfört oss med varandra

    Jag har kunnat leva med självhat ända sen Coronan kom. Jag brann för utlandsresor. Jag fick resa utomlands förförsta gången när jag var 21 min syster fick resa förförsta gången när hon var 2. Hon har besökt 8 länder. Och hon är 4 år yngre än mig. Hon har alltid varit familjens favorit alla har älskat henne utom jag då. Var aldrig dum mot henne för det ligger inte i min natur att vara dum mot andra. Men det är avundsjukan som förstör mitt liv.

    Jag bor i en lägenhet mellan 60-70 kvadrat idag i stadens tråkigaste område men dagen hon flyttar hemifrån kommer hon säkert bo på stadens lyxigaste ställen.

    Sen Coronan kom kan man inte åka utomlands och nu har inte mitt liv något syfte längre. Är skör mot trycket Coronan ger. Är rädd för att bli sjuk är orolig att inget kan bli som vanligt igen. Men orsaken till att jag inte tagit mitt liv är för att jag har mina raskatter som jag älskar och måste finnas för. Vill absolut inte avliva dem för deras liv har ett enormt värde och sen så skulle jag krossa deras hjärtan om jag dör. Men jag vill dö egentligen 🙁

    Jag har väldigt ytlig kontakt med min syster idag vi ses aldrig vi har inte setts en ända gång i år. Jag uppvaktade henne på hennes födelsedagar men hon sket i mina.

    Jag vet inte hur gammal du är, men att hänga upp sin självbild och sitt välbefinnande i vad man gör, vem man är släkt med och hur saker och ting ”alltid har varit” är faktiskt ganska ytligt det med. Att du inte kan vara sams med dig själv har ingen annan hittat på åt dig, det är det du som upplever och blandar in i resten av ditt liv.

    Att din syster på något sätt skulle haft fördelar kontra dig är lika mycket påhitt det. Jag har en syster som hotat mig med hagelbössa, kastat tallrikar efter mig och som hotat mig till livet under hela vår uppväxt. Sanningen här är att ni är olika personer och att det är inbilskt att tro att samma samling syskon ska ha det lika bra. Varken dina föräldrar eller din syster kan fixa dig när det är du som inte gillar dig.

    Att ditt liv sedan består av att resa utomlands och att det hela blir förstört för att en pandemi pågår är kanske det största i-landsporblemet jag sett så här långt. Viruset handlar inte om dig. Att folk dör i drivor utan att vi egentligen vet varför borde rimligtvis vara lite mer upseendeväckande än att du helt plötsligt står öga mot öga med dina egna ansvarslöst dåliga val i livet. Att vi som har har de bästa chanserna att överleva sedan grinar att det hela ska föreställas obehagligt för oss är så egoistiskt så till och med Donald Trump verkar mer solidarisk.

    Ingenting ovan har sagts för att såra dina känslor. Ingenting ovan är kränkande i sig. Vissa av oss behöver bara en lite tuffare redovsining på hur förbaskat dumma vi kan vara. Visserligen inser jag att du skriver för att du tycker livet är orättvist och vidrigt och jobbigt nu vilket är skittråkigt, men det bästa du kan göra här är att leta lägenhet där du kan tänkas trivas, sluta beskylla din syster och familj för dina känslor och kanske stämma träff med en kurator för att reda ut vad i hela friden som pågår.

    Den dumma sanningen är att det i själva verket är du som förstört ditt liv.

    Trådstartaren

    Jag vet inte hur gammal du är, men att hänga upp sin självbild och sitt välbefinnande i vad man gör, vem man är släkt med och hur saker och ting ”alltid har varit” är faktiskt ganska ytligt det med. Att du inte kan vara sams med dig själv har ingen annan hittat på åt dig, det är det du som upplever och blandar in i resten av ditt liv. Att din syster på något sätt skulle haft fördelar kontra dig är lika mycket påhitt det. Jag har en syster som hotat mig med hagelbössa, kastat tallrikar efter mig och som hotat mig till livet under hela vår uppväxt. Sanningen här är att ni är olika personer och att det är inbilskt att tro att samma samling syskon ska ha det lika bra. Varken dina föräldrar eller din syster kan fixa dig när det är du som inte gillar dig. Att ditt liv sedan består av att resa utomlands och att det hela blir förstört för att en pandemi pågår är kanske det största i-landsporblemet jag sett så här långt. Viruset handlar inte om dig. Att folk dör i drivor utan att vi egentligen vet varför borde rimligtvis vara lite mer upseendeväckande än att du helt plötsligt står öga mot öga med dina egna ansvarslöst dåliga val i livet. Att vi som har har de bästa chanserna att överleva sedan grinar att det hela ska föreställas obehagligt för oss är så egoistiskt så till och med Donald Trump verkar mer solidarisk. Ingenting ovan har sagts för att såra dina känslor. Ingenting ovan är kränkande i sig. Vissa av oss behöver bara en lite tuffare redovsining på hur förbaskat dumma vi kan vara. Visserligen inser jag att du skriver för att du tycker livet är orättvist och vidrigt och jobbigt nu vilket är skittråkigt, men det bästa du kan göra här är att leta lägenhet där du kan tänkas trivas, sluta beskylla din syster och familj för dina känslor och kanske stämma träff med en kurator för att reda ut vad i hela friden som pågår. Den dumma sanningen är att det i själva verket är du som förstört ditt liv.

     

    Du har faktiskt rätt i det du säger. Vet att jag uttryckte mig illa. Var bara så ledsen och allmänt arg. Det är absolut ingen ursäkt jag vet.

    Detdär med Coronan vet att det inte bara handlar om mig handlar om alla. Är bara så orolig att inget kan bli som vanligt igen. Känner att livet bara är meningslöst när den är i gång.
    visst detdär med utlandsresor är väl mitt minsta problem men det gav livet mening för min del. Om Coronan aldrig ska ta slut ser jag ingen mening med livet längre och känner att jag kan bli smittad och dö det hade inte spelat någon roll.

    Trådstartaren

    Jag vet inte hur gammal du är, men att hänga upp sin självbild och sitt välbefinnande i vad man gör, vem man är släkt med och hur saker och ting ”alltid har varit” är faktiskt ganska ytligt det med. Att du inte kan vara sams med dig själv har ingen annan hittat på åt dig, det är det du som upplever och blandar in i resten av ditt liv. Att din syster på något sätt skulle haft fördelar kontra dig är lika mycket påhitt det. Jag har en syster som hotat mig med hagelbössa, kastat tallrikar efter mig och som hotat mig till livet under hela vår uppväxt. Sanningen här är att ni är olika personer och att det är inbilskt att tro att samma samling syskon ska ha det lika bra. Varken dina föräldrar eller din syster kan fixa dig när det är du som inte gillar dig. Att ditt liv sedan består av att resa utomlands och att det hela blir förstört för att en pandemi pågår är kanske det största i-landsporblemet jag sett så här långt. Viruset handlar inte om dig. Att folk dör i drivor utan att vi egentligen vet varför borde rimligtvis vara lite mer upseendeväckande än att du helt plötsligt står öga mot öga med dina egna ansvarslöst dåliga val i livet. Att vi som har har de bästa chanserna att överleva sedan grinar att det hela ska föreställas obehagligt för oss är så egoistiskt så till och med Donald Trump verkar mer solidarisk. Ingenting ovan har sagts för att såra dina känslor. Ingenting ovan är kränkande i sig. Vissa av oss behöver bara en lite tuffare redovsining på hur förbaskat dumma vi kan vara. Visserligen inser jag att du skriver för att du tycker livet är orättvist och vidrigt och jobbigt nu vilket är skittråkigt, men det bästa du kan göra här är att leta lägenhet där du kan tänkas trivas, sluta beskylla din syster och familj för dina känslor och kanske stämma träff med en kurator för att reda ut vad i hela friden som pågår. Den dumma sanningen är att det i själva verket är du som förstört ditt liv.

    Jag beklagar det din syster gjorde mot dig. Hoppas du klippt kontakten med henne för din egen skull

    Tror inte det är en slump eller en brist hos dig att du reagerar så starkt på din syster, utan jag gissar att det finns en lång historia av er uppväxt som mynnat ut i den här situationen? Har kanske era föräldrar gett er olika roller och olika mycket kärlek och bekräftelse?

    Kan även förstå att du mår dåligt av att inte få resa eftersom det betydde så mycket för dig tidigare. Alla har vi våra ”områden” som är oerhört viktiga för oss. Inte konstigt alls!

    Går det att du avlägsnar dig känslomässigt från systern – så som Blue Tefobo föreslår? Försöker hitta andra motivationer i livet som inte handlar om en konkurrens med henne?

    T ex fundera över vad du innerst inne – liksom hjärtligt – vill sträva mot?

    Har du några förebilder? Kanske löjligt ordval att ”ha en förebild”, men menar liksom om du kan börja snegla mot andra människor och kanske bli inspirerad i en positiv väg – av dem?

    Trådstartaren

    Tror inte det är en slump eller en brist hos dig att du reagerar så starkt på din syster, utan jag gissar att det finns en lång historia av er uppväxt som mynnat ut i den här situationen? Har kanske era föräldrar gett er olika roller och olika mycket kärlek och bekräftelse? Kan även förstå att du mår dåligt av att inte få resa eftersom det betydde så mycket för dig tidigare. Alla har vi våra ”områden” som är oerhört viktiga för oss. Inte konstigt alls! Går det att du avlägsnar dig känslomässigt från systern – så som Blue Tefobo föreslår? Försöker hitta andra motivationer i livet som inte handlar om en konkurrens med henne? T ex fundera över vad du innerst inne – liksom hjärtligt – vill sträva mot? Har du några förebilder? Kanske löjligt ordval att ”ha en förebild”, men menar liksom om du kan börja snegla mot andra människor och kanske bli inspirerad i en positiv väg – av dem?

    Det känns som att hon varit mer omtyckt. En gång bråkade vi och det har satt sig hårt i min kropp och då sa jag att jag hatade henne. Då blev våran farsa jättearg på mig. Han sa ”Varför sa du att du hatade henne?.” Jag svarade ”för jag var så arg på henne” då sa han ”Ska jag säga att jag hatar dig?.” Då blev jag förskräckt för en förälder sa så till ett barn då sa jag ”men det kan du väl inte säga?!” Då tog han tag i mig och ruskade mig och skrek ”DU FÅR INTE HATA JESSICA!!!!” Och sen kastade mig så jag for i backen. Det är ett men jag har haft i många år. Bara ett exempel (Hon heter inte Jessica på riktigt)

     

    Visst Coronan och min syster är separata problem 😅 Jo, det där med utlandsresor gav mitt liv en mening och är rädd för att det aldrig ska gå att resa pga Coronan. Det gör allt meningslöst. När jag äntligen strävade efter en bucketlist hände detta. Visst kanske ett i-landsproblem men känner bara att livet är meningslöst nu

     

     

    Det är tyvärr så att vi har alltid konkurrerat varandra och har aldrig varit glada för den andras skull. Jag unnande inte henne att hon fick ett bra jobb och hon unnade inte mig att jag faktiskt reste utomlands 3 gånger förra året. Alltså det är typ det ända jag gjort är att jämföra mig med henne men träffar en psykolog regelbundet. Jag och systern har inte hörts på nästan 2 år nu bara haft varandra på sociala medier men jag har blockat henne nu.

    Förebild är väl ett bra ord 🙂 jag har inte tänkt på det men något jag ska fundera på när jag får ork till det 😉

    Många gånger tror jag det just är en eller båda föräldrarna som är med och påverkar till fientlighet mellan syskon. Medvetet eller omedvetet. Bara att ett syskon blir favoriserat kan skapa väldiga problem, som kanske aldrig går att reparera. Jag tycker du gör rätt i att bli väldigt ego och tänka på ditt eget bästa, ibland är det bäst att bryta relationer, även om det sägs att blod är tjockare än vatten, för även dom kan bli tids-  och energikrävande om man hela tiden ska känna sig underlägsen en person, oavsett om det är någon inom den egna familjen eller inte. Jag hoppas att du hittar en styrka inom dig själv och att du med tiden inte behöver jämföra dig varken med din syster eller någon annan. Då har du tillräckligt med självkänsla och kommer få en inre frid som gör dig starkare än någonsin.

    Trådstartaren

    Många gånger tror jag det just är en eller båda föräldrarna som är med och påverkar till fientlighet mellan syskon. Medvetet eller omedvetet. Bara att ett syskon blir favoriserat kan skapa väldiga problem, som kanske aldrig går att reparera. Jag tycker du gör rätt i att bli väldigt ego och tänka på ditt eget bästa, ibland är det bäst att bryta relationer, även om det sägs att blod är tjockare än vatten, för även dom kan bli tids- och energikrävande om man hela tiden ska känna sig underlägsen en person, oavsett om det är någon inom den egna familjen eller inte. Jag hoppas att du hittar en styrka inom dig själv och att du med tiden inte behöver jämföra dig varken med din syster eller någon annan. Då har du tillräckligt med självkänsla och kommer få en inre frid som gör dig starkare än någonsin.

    Tack! din kommentar gjorde min kväll 😉

    Jag säger jämt att vatten är tjockare än blod XD Familjen har man inte valt själv liksom. Favorisera barn är det värsta man kan göra som förälder tycker jag. Ja, precis jag måste jobba med mig sjölv innan jag går vidare i livet så min syster bara blir en droppe i havet

Visar 8 inlägg - 1 till 8 (av 8 totalt)
7

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.