Hem > Forum > Corona > Jag är rädd!

Jag är rädd!

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 16 totalt)
15
  • Trådstartaren

    Inte för att drabbas av viruset, utan för vad alla åtgärder kommer att få för konsekvenser på såväl individ- som samhällsnivå. Hur många människor kommer att förlora sina jobb? Hur många människor som kämpat ett helt liv för att bygga upp ett företag kommer att bli ruinerade? Hur många människor kommer att tvingas gå från hus och hem?

    Hur många människor som redan mår psykiskt dåligt kommer att må ännu sämre av att inte längre kunna gå till jobb, skola eller fritidsaktiviteter? Hur många ensamma människor kommer att bli ännu ensammare och av detta må ännu sämre? Hur många människor som lever i destruktiva relationer kommer inte längre att ha någon tillflykt? Hur många av dessa människor – som kanske redan är isolerade på grund av sin partner – kommer nu att bli ännu mer isolerade och få ett ännu värre helvete?

    Vad kommer att hända med samhällsekonomin när massor av människor förlorar sina jobb och inte längre kan betala lika mycket i skatt? Hur kommer detta att påverka trygghetssystemen? Hur många kommer – när det här är över – att bli nekade ersättning från Försäkringskassan för att myndigheten måste spara ännu mer pengar? Hur hårt kommer andra delar av vården – som t.ex. primärvården och psykiatrin – att belastas om många som förlorat allt i corona-krisen drabbas av andra sjukdomar så som hjärtinfarkt och depression? Hur många människor som tidigare mått bra kommer efter detta att känna att de inte orkar fortsätta? Hur kommer detta att påverka olika stödlinjer som t.ex. Minds självmordslinje och jourhavande präst?

    Människor dör i corona-viruset och det är fruktansvärt. Vården är väldigt hårt belastad just nu och det är självklart oroväckande. MEN jag befarar att ännu fler människor kommer att drabbas av konsekvenserna av att samhället stänger ner. Jag tror också att när detta är över så kommer vården att bli än mer belastad. Dels kommer många människor att drabbas av ohälsa på grund av alla åtgärder, dels måste vården ta hand om alla som de i dagsläget har fått avboka. Därtill kommer alla nya sjukdomsfall.

    Jag upplever att det inte är någon som har tänkt på konsekvenserna av att stänga ner samhället, och det skrämmer mig mycket mer än sjukdomen. Sjukdomen ger milda symtom i 80 procent av fallen. Nedstängningen av samhället raserar hela livet för väldigt, väldigt många människor. Jag tror att när det här är över, då kommer en mycket större kris.

    Jag kan medge att det finns skit att vara rädd för. Men nu är inte läget att få panik över om, men och kanske. Vi får lov att lösa det, det är det smahället och demokratin är till för.

    Trådstartaren

    Jag kan medge att det finns skit att vara rädd för. Men nu är inte läget att få panik över om, men och kanske. Vi får lov att lösa det, det är det smahället och demokratin är till för.

    Jag är inte säker på att vi löser det, om vi inte gör det nu. Själv har jag knappt drabbats alls av åtgärderna, men det finns väldigt många andra som har drabbats fruktansvärt hårt, och de som kommer att göra det om ingenting händer inom en snar framtid. Många säger att folkhälsan är viktigare än samhällsekonomin, men få verkar inse att de hänger ihop.

    • Fast vi stänger ju inte ner heller…Sverige är det enda landet som går emot restriktioner. Det är fortfarande fritt att träffa stora grupper av människor,Många märker inte att dom är Sjuka. Så dom går inte i hemkarantän. Eller så bryr dom sig inte Och många äldre är ute och träffar folk, åker t-bana osv Dom har dragit in busslinjer och många är desperata när dom tvingas stå packade  på bussar, det är helt barockt att tvingas stå så nära andra NU! Men dom måste ju komma till och från jobbet.Många håller inte avståndet i affärer osv Jag är förvånad hur många det är som inte bry sig alls. För att dom är unga oftast…och känner sig odödliga.Jag är en riskgrupp. Är lite äldre och har luftvägsproblem. Min ålder är tydligen den vanligaste som vårdas på sjukhus just nu. Själv varit med om hostande, sjuka personer på buss och tåg, varje gång jag tar mig ut. Allt är fritt fram. Det kostar enorma summor att  vårda folk på sjukhus. Och eftersom vi inte har några regler, bara rekommendationer, tänker folk att det inte är så farligt..Så dom åker till stugan, skidorten osv och sedan måste ambulansflyget hämta folk i obygden typ…. Drt kostar multum. Och dom smittar bara fler. Vi har många döda redan, fler än många andra länder.  Jag är oxå rädd för vad som kommer hända, men det måste isåfall fall vara väldigt mycket värre i våra nordiska grannländer tänker jag, där folk inte får gå ut i onödan, får böta om dom bryter karantän, har stängda gränser  Vi är ju inte i närheten av det här. Vi har endast stängt för länder utanför Europa på uppmaning av EU. Och rekommenderar (!!! ) folk att inte resa…

    Jag antar att jag är i en riskgrupp. Jag har ett neuromuskulärt tillstånd som påverkar andningsförmågan, nämligen en ensidig diafragmapares.

    Jag mår psykiskt dåligt av att isolera mig, självfallet, men jag är ännu räddare att dö så jag väljer hellre att isolera mig än att gå ut.

    Något typ av virus har jag ju ändå fått just nu, som gör att jag har haft olika förkylningssymptom senaste typ 2 veckorna! Så jag får fortsätta isolera mig, kanske längre än tills jag är frisk- för om jag blir sjukare än såhär-  så överlever jag kanske inte.

    Det här är så frustrerande och jag blir galen av att vara ensam hela dagarna.

    🙁 Alltså det är pest eller kolera- vara hemma (även efter att jag blivit frisk) av rädsla att bli smittad och allvarligt sjuk, eller gå ut och fortsätta leva ’som vanligt’ när eller OM jag blir frisk och kanske faktiskt bli ännu sjukare, hamna i respirator och  kanske till och med dö.

    Vilket fängelse det här är- både mentalt och fysiskt.

    Hej! Du kan fortfarande ta promenader! Har du någon skog där du kan gå? Jag brukar ta promenader och samtidigt lyssna på någon intressant podcast. Det är mitt tips! 🙂

    Hej! Du kan fortfarande ta promenader! Har du någon skog där du kan gå? Jag brukar ta promenader och samtidigt lyssna på någon intressant podcast. Det är mitt tips! 🙂

    Ja jag har en skog i närheten. Men jag är rädd att smitta människor.. Självklart skulle jag hålla avstånd om jag gick ut… hm.. kanske ska våga mig ut på kort promenad imorgon.

     

    Trådstartaren

    Nu börjar det kännas riktigt obehagligt. Det pratas i stort sett BARA om detta på nyheterna, trots att det fortfarande händer en massa annat elände i världen. Fortfarande dör tusentals barn varje dag i krig och svält, men eftersom det inte händer i västvärlden så är det tydligen bara viktigt när det inte händer hemskheter här.

    Jag reagerar också på vilken fruktansvärt onyanserad bild som sprids när det gäller corona. Både i nyheter och i sociala medier. Varje dag får man läsa om att si och så många människor har smittats, vårdats på intensiven och dött, men ytterst sällan får man läsa om dem som fått lindriga symtom och om dem som faktiskt tillfrisknat. Det är som om hela världen har glömt att dessa människor är den absoluta majoriteten. Visst är det hemskt att så många människor dör, men det dör många, många fler i krig och svält. Det här är inte digerdöden.

    Jag är fortfarande skräckslagen över samhällskonsekvenserna av åtgärderna, för jag tror att de kommer att skörda ännu fler liv. Det finns också experter som varnar för detta, men ingen verkar lyssna. Det pratas bara om att vi inte ska överbelasta sjukvården, men med detta menas framför allt intensivvården. Vem ser till att vi inte överbelastar psykiatrin och primärvården när de ska ta hand om dem som förlorat allt pga att samhället stängt ner?

    Jag reagerar också på vilken fruktansvärt onyanserad bild som sprids när det gäller corona. Både i nyheter och i sociala medier. Varje dag får man läsa om att si och så många människor har smittats, vårdats på intensiven och dött, men ytterst sällan får man läsa om dem som fått lindriga symtom och om dem som faktiskt tillfrisknat. Det är som om hela världen har glömt att dessa människor är den absoluta majoriteten. ?

    Jag följer SVT’s uppdatering flera gånger om dagen, och de skriver både om de som insjuknat, avlidit och de som har tillfrisknat. Så de skriver inte alls endast om de som har dött. Men det är väl ändå viktigt att de skriver om den här epidemins konsekvenser, eftersom att det är stor skillnad mot exempelvis den årliga influensan. Jag upplever inte rapporteringen som onyanserad. Och sedan de ekonomiska konsekvenserna är absolut också hemska, men jag är mer rädd att dö än att samhället ska bli fattigare, även om det också är obehagligt.

    Trådstartaren

    Jag följer SVT’s uppdatering flera gånger om dagen, och de skriver både om de som insjuknat, avlidit och de som har tillfrisknat. Så de skriver inte alls endast om de som har dött. Men det är väl ändå viktigt att de skriver om den här epidemins konsekvenser, eftersom att det är stor skillnad mot exempelvis den årliga influensan. Jag upplever inte rapporteringen som onyanserad. Och sedan de ekonomiska konsekvenserna är absolut också hemska, men jag är mer rädd att dö än att samhället ska bli fattigare, även om det också är obehagligt.

    Då har vi haft olika upplevelser. Vad bra att du inte har upplevt rapporteringen som onyanserad. Det har jag som sagt gjort, men den senaste veckan upplever jag att den blivit mer nyanserad. Avsnittet av ”Mötet” med Johnny Ludvigsson och Katrin Zytomierska på SVT är ett bra exempel på när olika sidor av myntet lyfts fram. Jag tycker mig också se att medierna lyfter fram fler exempel på personer, däribland flera äldre, som tillfrisknat. Äntligen!

    Jag har inte sett Mötet, tyvärr. Jag följer mest direktrapporteringsfeeden.

     

    Är du fortfarande lugn Red Dykepi? Jag följer nyheterna om Corona varje dag på SVT fortfarande. Kan inte låta bli. Såg att en man som verkade relativt frisk innan låg nedsövd i flera veckor, och när han vakande så hade hans tår blivit skadade, på grund av viruset. De var mörkblå. Han andades som om han sprungit ett maratonlopp typ, då verkade han varit ’frisk’ innan detta hände. Hans muskler var väldigt svaga.

    Jag är inte frisk, jag har en delvis förlamad andningsmuskel och är livrädd för det här jäkla viruset. Vet inte ens om jag skulle överleva intensivvård, och OM jag gjorde det skulle jag förmodligen få permanenta skador. Det här skrämmer mig något enormt. 🙁

    Jag vill inte bli sjuk .:(

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 16 totalt)
15

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.