Hem > Forum > Ångest > Uppmuntran som dödar

Uppmuntran som dödar

Visar 5 inlägg - 1 till 5 (av 5 totalt)
4
  • Uppmuntran. Denna förfärliga uppmuntran. Ord som bara är för ena parten att avkänna sitt ansvar som medmänniska. ”Oroa dig inte”, ”Allt kommer att bli bra”. När någon säger allt kommer att bli bra tror jag oftast motsatsen. För oftast sägs det när det verkligen inte ser ut att bli något bra, och i brist på sakliga argument då för att förklara hur det kommer gå bra säger man de ofantligt korkade orden ”Det kommer bli bra”. Om någon fryser, hjälp honom att sätta på sig en jacka. Hur lönlöst är det att säga ”Du kommer bli varm…”??? Det är som att folk bara vill leda bort alla problemen så de själva slipper höra de.

    Och det är just det som krävs: att sluta prata så jävla mycket. Lyssna. Lyssna. Lyssna! Allt måste inte vara för dig att tycka en massa. När jag öppnar mig för dig, är det inte i hopp om att hitta en lösning, och tro mig, all min vakna tid går åt till att söka en lösning. Men när jag får ge utryck för hur jag känner, är lyssnarens uppgift att ingenting göra. Att ta kraft för att ingenting göra. Inte fixa eller försäkra. Lyssna. Lyssna. Lyssna. Ord förminskar. Gör känslor sträva och djupt felaktiga. Det blockerar för det faktum att en stor del av livet bara är oförklarligt och genomförjävligt lidande.

    Här dödar jag timmarna, medans timmarna dödar mig. Vet du vad sådana som mig uppnår endast genom att fortsätta existerar. Det är jordens hjältar jag talar om!!!

    Ja, det är väl inte uppmuntran i dess rätta bemärkelse, utan det är väl snarare ett sätt att släta över någons problem? Är det inte lite så man kan föreställa sig att vissa föräldrar också kan bemöta sina barn (i brist på ork och engagemang), att de liksom inte orkar lyssna utan säger bara ”jaja, vi får se”? Att bli hängandes kvar i luften utan argument?

    Tänker alltså att det du beskriver är ett osynliggörande och som du säger – ja faktiskt ett själsligt dödande. Att inte bli lyssnad och hörd på kan verkligen få brutala konsekvenser. Det gör ont i hjärtat att läsa om det här bemötandet som du har fått. Ingen förtjänar att bli nedtystad och ignorerad. Så är det bara.

    Gud exakt så känner jag med!! varje förbannade dag och typ med alla runtomkring mig! Kollegor, familj och vänner.. har slutat prata helt öppet med folk för flera månader sen just av den anledningen, men det syns ju liksom när jag gråter, tystlåten osv. och då tror sig alla veta att jag mår dåligt, typ för att jag har en dålig dag eller nåt sånt., sen om jag börjar prata om det som egentligen känns tungt så får man alltid nåt svar i den stilen SÅ frustrerande. Känner mig så ensam pga. det här … ingenting kommer lösa sig förrän jag själv har löst det men ofta orkar jag inte längre kämpa eller vet inte hur jag ska gå tillväga, hur eller vem jag ska fråga om hjälp osv…

    .

    Intressant det om att när någon säger att det kommer gå bra, så blir man rädd själv på riktigt och förstår att det ser riktigt illa ut. Jag försöker förstå varför man säger så också att ”det kommer gå bra”. Kan en delförklaring vara att det handlar om rädsla? När jag sagt så till andra tror jag det handlat om att det sett för mörkt ut och det är för känslomässigt svårt att ta in det och då har jag kastat ur mig något som ska bringa hopp kanske?

    Blev faktiskt utskälld för typ 10 år sedan när jag sa så till en person så efter det är jag ytterst sparsam med den kommentaren. Till mitt försvar kan jag väl säga att man (eller jag iaf) säger ju så av välmening.  Det var inte att jag var trött på henne över huvud taget utan det var så oerhört dystert och att jag kände att hon hade så mycket kapacitet och hade så mycket styrkor som människa, detta kan vi vända tillsammans. Var inte en nära vän till mig heller vill jag tillägga så jag visste inte att man inte fick säga så. Skulle jag jobba inom vården hade jag definitivt inte sagt saker som ”det löser sig”.

    Vet inte vad man kan ha för krav på folk men jag hör vad ni säger och har egna grejer jag själv stör mig på när andra säger eller gör emot mig. Jag har t ex lite svårt för när folk säger saker som är klyschiga. Typ: ”man måste älska sig själv först innan man kan älska någon annan”, ”allt man inte dör av blir man starkare av” osv. Då tar jag mig liksom för pannan och känner: å gud, döda mig.

Visar 5 inlägg - 1 till 5 (av 5 totalt)
4

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.