Hem > Forum > Ångest > Rädslan för sjukdomar tar över mitt liv!

Rädslan för sjukdomar tar över mitt liv!

Visar 1 inlägg (av 1 totalt)
0
  • Det senaste året har jag jobbat väldigt mycket med mig själv, både på egen hand och tillsammans med professionella. Allt kämpande har lett till att jag börjat tycka om mig själv, fått bättre självkänsla och framför allt slutat hålla upp en fasad gentemot mig själv och andra. Jag har också fått mer energi och har sakta men säkert fått en relativt fungerande vardag. Livet har helt enkelt blivit ganska bra.

    Tyvärr innebär denna förbättring att min hälsoångest kraftigt försämrats. Jag har alltid varit orolig för sjukdomar, men när jag mår bra i övrigt så blir ångesten fullkomligt ohanterlig. Detta beror på att jag då inser hur många positiva faktorer som finns i mitt liv, och då blir jag hysteriskt rädd för att förlora dessa. Bara idag har jag oroat mig för tre olika sjukdomar, men det är framför allt en av dem som jag verkligen fruktar, då den skulle få så oerhört stora och hemska konsekvenser för mig.

    Rädslan och paniken är så stark att den upptar all min energi och all min vakna tid. Som det ser ut nu så vet jag inte hur jag ska orka med min utbildning som börjar i morgon. Just nu ser det ut som om ångesten kommer att förstöra allt, och jag kan inte göra någonting åt det för jag vet inte vad som hjälper. I mer än tio år har jag provat en mängd olika strategier och behandlingar, men ångesten kvarstår. Jag har gått i KBT två gånger, men det har inte tillfört något nytt utan har mest handlat om att börja tänka på sätt som jag redan har tänkt. Hundra miljoner gånger. Som ett led i KBT-behandlingarna fick jag även göra exponeringsövningar, något som i längden har förvärrat min ångest. Exponeringsövningarna fick mig att reagera som det är vanligt att man gör i krissituationer, d.v.s. all ångest lades åt sidan och jag började agera väldigt rationellt. En tid efteråt, när chocken lagt sig, kom ångesten tillbaka och då var det dubbelt upp. Exponering har aldrig fungerat i några andra situationer heller, utan det gör bara saken värre.

    Något av det värsta med min hälsoångest är att den är så stark att den får mig att tappa tilltron till mina egna upplevelser. Igår berättade jag t.ex. för min mamma att de symtom som jag oroar mig för just nu, och som jag haft till och från sedan i höstas, de höll sig borta under jul och nyår. När jag sa detta så så blev jag genast osäker. Hade jag verkligen inte dessa symtom under jul och nyår? Eller var det kanske så att jag hade dem, men inte tänkte på dem? Och nu, nu tycker jag att symtomen är borta igen. Men vad betyder egentligen det? Som jag ser det så finns det flera olika alternativ:

    1. Symtomen är borta för gott.

    2. Symtomen håller sig borta tillfälligt, men kommer att återkomma när de enligt sjukdomsbilden borde göra det. Jag har alltså den fruktade sjukdomen.

    3. Symtomen är psykosomatiska och har nu försvunnit för att jag förväntade mig att de skulle försvinna i den här situationen.

    4. Symtomen är strikt somatiska, men har inte sin grund i den fruktade sjukdomen.

    Jag kan alltså inte lita på mig själv, vilket innebar att om jag sökte vård (vilket jag absolut inte vågar göra av rädsla för att få ett hemskt besked) så skulle jag inte kunna redogöra för när symtomen dyker upp, i vilka situationer eller när de försvinner, för jag vet inte vad som är verkligt och inte.

    När jag får hälsoångest ser jag även konsekvenserna av den fruktade sjukdomen som en lång bildsekvens, där det ena leder till det andra. Det kan vara väldigt, väldigt hemska och skrämmande bilder. Bildsekvensen spelas sedan upp om och om igen, utan att jag kan stoppa uppspelningen. Det hjälper inte att försöka distrahera mig med annat, för även om jag gör något annat så har jag hela tiden den här bildsekvensen i bakhuvudet. Jag kan inte avleda mig själv, det är helt omöjligt.

    Det ENDA, det absolut enda, som kan befria mig från hälsoångesten är att jag börjar må dåligt över någonting annat. När jag t.ex. har varit deprimerad, haft jobbproblem, stora ekonomiska bekymmer eller liknande, då har jag i princip varit fri från hälsoångest. Jag vill absolut inte ha dessa problem heller, för de är vidriga, men helt ärligt så är hälsoångesten fan det värsta. Jag orkar inte ha det så här längre, men jag vet inte hur jag ska bli fri från min ångest. Det känns som om jag har provat allt.

Visar 1 inlägg (av 1 totalt)
0

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.